Om det besök vi gör med ca halva utskottet här kan ni läsa HÄR.

Vi flög i går morse från Sverige till Ottowa via Frankfurt. Den här lilla, flygrädda tjejen klarade sig relativt bra. Investerade i tidningar: Språk, Vi läser, Family Living och Lantliv samt hade med två böcker. Läste Den älskvärde av Carola Hansson, mycket bra. Jag lyckades sova tre timmar vilket ändå var en tredjedel av resan. Kollade på Madagaskar också. Det går ändå inte att komma ifrån att det är stört tråkigt att sitta stilla så länge. Dessutom med en undertryckt känsla av att det här kan gå vägen. Men det kan också skita sig.

Men fram kom vi och här är ungefär femton minusgrader. Liksom på bilden åker folk skridskor på kanalen.

Tidsomställningen. När vi kom hit var klockan ungefär 18. Det motsvarades av midnatt i Sverige. Så vi var uppe sä länge vi orkade för att försöka komma på varv. Lokal tid sov jag 22-07. Vaknade av mig själv! Enda glada med tidsomställning. Å andra sidan är det nog inte helt kinkigt för mig för jag har ändå så oregelbundna tider.

Badade under tiden jag skulle hålla mig vaken. Kom att tänka på hur det var att vara storasyster när vi var små. Jag och Sara som är fem åt yngre än mig badade ofta badkar tillsammans. Nu tänker jag inte på episoden då hon bajsade i badkaret som jag tror mig ha kristallklart i minnet, utan det som upprepade sig varje gång. Nämligen att någon måste sitta på poppen. Eller i närheten av och försöka undvika. Givetvis jag. Bäbisröven skulle skonas. Med rätta antar jag. Det hade inte varit ett problem om det i Norrala funnits en vettig propp. Det gjorde det inte. Den var trasig på nåt sätt där kedjan skulle sitta och var hur vass och rispig som helst.

Tekniken. Den är fantastiskt. Skönt att kunna prata med Markus på Skype, se honom och det för inga pengar tom. Jag kan givetivs skajpa med någon annan också, men det är ingen som är så höga på (läses dialektalt).

Family Living by the way. Jag läser den ibland för att den inte är så skitnödig som andra inredningstidningar, dvs innehåller lite mer färger än vitt, grått och svart som bara får mig att grina. Men Sverige måse ju vara en vidrig ankdamm inredningsmässigt. Tror varenda reportage hade en stringhylla och med säkerhet vet jag att två barnrum hade exakt samma påslakan. Det är ledsamt. Det finns inget unikt över oss hur vi än försöker. Alternativt är vi unika på samma sätt.

Nu ska jag försöka äta något kanadensiskt. Det snöar. Det är ungefär som i Sverige. Trivsamt. Återkommer med rapporter från besöken.