Arbetarbladet skriver om hur Sandvik marknadsför sig med kvinnor klädda i kroppsstrumpor, dvs mkt tighta kläder. Detta på en mässa utanför Johannesburg där företaget vill sälja maskiner.

Att uppmärksamma en produkt med kvinnor har fått begreppet ”sälj grej med tjej” och det är ju som bekant inget ovanligt alls, men inte så modernt.

I sak skulle vi kunna lägga mer utrymme på att diskutera det. Men den externa kommunikationschefen säger: – Jag tycker inte att bilden framställer Sandvik bra i förhållande till vår uppförandekod. Men det här med jämställdheten vet jag inte. Jag vet inte om det även fanns manliga värdar i kroppsstrumpor där? Det är svårt att resonera utan att ha hela bilden.

Så är det naturligtvis, vem av oss har hela bilden? Jag är beredd att satsa lite på pengar på att inga män i motsvarande kläder fanns på plats …

Det intressanta kommer sen.

Ni minns för någon vecka sedan var det en nyhet om att GIF gillat en lättklädd bild. Åh vad det var stönigt att haka upp sig på tyckte machomännen.

Vad säger kommertarsfältet nu? En och annan klok finns annars är män som inte vill förstå igång hårt:

Tja, enda chansen att som tjej få vara med på nåt är naturligtvis som fägring. En annan förstår inte problemet med att objektifitera kvinnor.

Givetvis borde fler kvinnor klä sig så här. Men! Bara om de är snygga nog! Fula fruntimmer gillar ju ingen väl?

Temat om att kvinnors roll är att se snygga ut är genomgående, alla fattar att män inte klarar det. Eller nåt. Jag antar att det är därför män måste vara chefer och så. För att de inte har de rätta kurvorna. Och så feministmaffian. Att uppmärksamma ojämställdhet är ju verkligen maffiametorder.Relevant jämförelse. Vad är ni rädda för egentligen?

Arbetarbladet kollar vad Sandvikschefens Facebookbekanta tyckte om bilden med säljgrejtjejerna:

” Vilka schyssta former!! Sandvik loggan verkligen framhäver kurvorna.. Den där skulle jag vilja kliva på!!!!! Ja hojen alltså!!”

”Tre schyssta Sandviksförpackningar.”

”Det är ett tufft jobb, men någon måste göra det”.

”Jag tror att jag jobbar inom fel avdelning inom Sandvik, vi har inte sådant här på våra utställningar.”

”Haha..inte ett dugg förvånad!

”Det här är vad jag pratat om. Har du ett jobb åt mig på denna avdelning i Sandvik?”

”Fantastiskt.”

”Du jobbar hårt som vanligt.”

”Grattis!”

Journalisten visar på det jag brukar kalla äcklig machoattityd genom att publicera kommentarerna. Det är bra. Ur kommentarsfältet på den artikeln:

Att vi kvinnor aldrig bara kan vara nöjda. Vi har ju fått rösträtt. Vi får arbete, inte för lika mycket pengar men …

Machoattityd förstör män som anammat den. Ni som skrivit de här kommentarerna, jag förutsätter att ni inte lever med en kvinna, att ni inte har systrar och att ni inte har döttrar. För ni skiter på dem.

Bra Arbetarbladet att ni skildrar.