Etikettarkiv: grisar

Om grisar

Peter Hultqvist skriver en krönika. Han använder ”Hur mycket man än sminkar en gris så är det en gris”. Ett väletablerat uttryck i Sverige. Som faktiskt inte har ett dugg med grisar att göra. Hade kunnat vara djuret ”ödla” eller djuret ”katt” som användes, men enligt gammal god svensk kultur är det gris.

Plötsligt är högerextrema sidor fyllda av rubriker på temat att ”Peter Hultqvist kallar SD-väljare för grisar”. För tydligen förstår inte svenska högerextrema sidor ett vanligt svenskt uttryck. JO-anmält är det också.

Det finns alltså två alternativ här. Högerextrema sidor fultolkar och hittar på. Högerextrema sidor känner inte till hur svenska språket används. Vilket tror du på?

Han använde också ”Den som försöker rida på tigerns rygg hamnar lätt i hans mage”. Vad jag uppfattat är ingen förbannad på det. Förstår man ett uttryck men inte ett annat?

Finns det ett begrepp för det fenomenet? En sak är i alla fallsäker, läroboken ”Uttryck, liknelser, metaforer osv” skulle behövas nu för den som inte behärskar detta.

Det känns så ovärdigt att jag nu i kommentarsfält ska behöva förklara för svenskfödda vuxna personer hur gravt de missuppfattat finesser i svenska språket. Fast det har de ju inte! Enligt sig själva.

Peter har skrivit en utmärkt replik på haveriet.

elingris

(Jag gillar grisar jättemycket.)

Fy fan för hur vi beter oss

94563904_10158458722383474_8751654709288239104_n

Jag tror inte någon som äter djur vill att de under sitt liv ska ha behandlats illa.
Efter att ha läst Lina Gustafssons bok där hon skildrar sitt arbete på ett slakteri under ett par månader (hon orkade inte mer) kunde jag inte vara gladare för att jag beslutade att sluta äta mina vänner djuren för över 20 år sedan.
Men alla vill inte göra så, och det väljer man själv. Men så här kan djuren inte ha det. Det är lätt att tro att ”ingen” vill det, men det finns ett system som fortgår. Dygnet runt. Där få orkar larma. Där blickar från arga män vill hålla kritiker på plats (klassiker). Lina Gustafsson skildrar främst ett grisslakteri. Hur hårt djuren drivs, hur sjuka och skadade de är, hur löjligt ”djurskyddet” är och också skakande kring den koldioxidbedövning som vi håller på med.
Så här blir det där djur (tänkande, kännande varelser) reduceras till produkter.
Det var väl aldrig meningen att grisar, kycklingar eller några andra djur skulle hållas och hanteras så här.
Ni som äter kött: Välj inte industrikött.
Det där om att ”Sverige har världens bästa djurskydd” handlar möjligen mest om att det är ännu kassare på andra ställen.

Vad gäller koldioxidbedövningen ställde jag en fråga om det till ansvarig minister tidigare i år. Vi verkar vara långt ifrån att få ett slut på det här plågeriet.

Heldag med LRF i Hälsingland

I dag har vi varit riksdagsledamöter från S, V, MP, C och FP som träffat LRF och lantbrukarebrukare i Hälsingland. Jag har lärt mig att Sverige är sjävförsörjande på femtio procent på mat. I händelse av kris klarar vi att ge svenskarna mat 3 dagar, om vi inte får importera.

Det är en kontext att ha med sig när vi talar om lantbrukares situation. Det kapitalistiska tillgång och efterfrågan fungerar inte riktigt här tycker jag. Arla sänkte precis mjölkpriset för bönderna igen med hänvisning till den globala marknaden. Konsekvensen kommer att bli att fler mjölkbönder lägger av. Det betyder ännu svårare att hålla landet med mat.

Vi ställer relativt hårda krav på djurskyddet i Sverige. Det tycker jag är mycket, mycket bra och det tror jag de allra flesta konsumenter också tycker. Märkligt då att det inte är fler kommuner och landsting som i sina upphandlingar ställer samma krav som vi har lagstiftade i Sverige. Det blir knepig konkurrenssituation för våra lantbrukare. Och helt ologisk.

Grisar. Visste ni att suggorna sedan 80-talet transportras fram och tillbaka mellan gården där de grisar och gården där de semineras? Fördelar med sättet som handlar om avskiljning, möjlighet skura stallar osv är att det stävjer sjukdomar. Men särskilt pittoreskt är det inte.

Jag tycker det är vansinnigt kluvet detta med att se våra hushållsdjur i ”produktion”. Även när djurskyddsreglerna uppfylls undrar jag hur najs det är att vara gris i en box med inget att göra. Och en ljudnivå som kan bli enorm upplevde jag i dag.

Jag vet att människor vill äta kött. Och det bästa jag kan göra är att verka för att djuren under sitt liv har det väldigt bra. Själv har jag inte ätit kött på kanske femton år. Aldrig något jag tycker är svårt eller krångligt eller längtar efter. Inte ens kålpudding. För jag äter inte mina vänner. Men så enkelt är det inte, för jag äter mjölkprodukter och ägg … De djuren kommer att bl kött innan det är färdigt så jag är en del av systemet, mycket medveten om det.

Men den smärtsamt kluvna känslan av att avsluta dagen med att för första gången hålla en griskulting. I början av dagen klappade jag en som var bara en dag. den här var född på julaftonen. En varm, trind, spolformad, kompakt och lugn liten skär kropp i min famn. Underbara gris! Som någon ska äta upp. Det bara är så. Den finns inte för sin skull utan för vår skull.

I övrigt är LRF mycket goda värdar och arrangörer. Tack för bra diskussioner.