Förra veckan fotade jag Lis friskt.

Här är vi på en åker. 

Här är hon efter en blöt promenad.

Här är hon med naturens eget filter, solen. Glad. Uppspelt.

Förra helgen när jag var ute på promenad hamnade jag mitt i en hundutställning. Det kombinerat med att jag hade tid att stanna och titta var ren lycka. Stora, små, olikfärgade, lugna, hoppiga … Det fanns sannerligen alla varianter och jag placerade mig nära ringen för att inte missa viktigheter.

Och vem träffar jag? Liz bror! Hur kul som helst. Zanthos. Från samma kull och allt. blå tunga! Lite gråare än Liz men lika nyfiken. Kolla vad fin:

I kväll skulle jag läsa i min på bokrean införskaffade bok om mjuka kakor. Istället fick jag balansera Liz på den. Tydligen utmärkt stöd för en eurasierpowernap. Hon är väldigt sällan så här stilla!

Och vad gäller djuren. Debatten om grishållning är het igen. Nu med frågan om huruvida suggorna ska låsas fast för att inte döda så många av sina kultingar. Det finns för- och nackdelar med allt. I det känns det väldigt skönt att inte bidra alls till att göra den industrin större. Ingen grisstjärt i min mage!

Markus fotade.

När vi skulle säga hej då i dag tänkte jag ta några bilder på oss. Det var skitsvårt.