Vi skrev en debattartikel

med kristoffer

”Ojämlikheten är ingen naturlag. Det handlar om att ta kontrollen över samhällsutvecklingen genom insikten att samhället går att förändra om den politiska viljan finns.

Det finns i dag stora skillnader i förutsättningar mellan kommuner, då arbetstillfällen i högre grad koncentreras till de större städerna, vilket vidgar klyftorna mellan människor i olika delar av vårt land. Inte sällan är behoven av välfärd större i de kommuner där skattekraften är lägre, bland annat till följd av utflyttning och en äldre befolkning. Detta är ett systemfel som leder till ojämlika villkor.”

HÄR kan du läsa hela.

Midsommarafton 2021

Jag åkte till en vän med tåget. Vi hängde med några andra vid en sjö. Inte helt lätt att beställa pizza på midsommaraftonen upptäckte vi, men inget är omöjligt. Trollsländorna flög runt oss.

På kvällen förvandlades vi till hästmänniskor och i en grupp om tolv personer och tolv hästar gav vi oss av på en ritt från klockan 22 (med paus för midsommargottis mitt i en mörk natur) och var hemma igen strax efter klockan 02. Solen var på väg upp.

Det var en väldigt väldigt trevlig aktivet. Rekommenderar det.

Så mycket kul

I går och i dag har varit riktigt bra dagar.

En vän ringde med ett efterlängtat och glatt besked.

En som varit sjuk verkar bli frisk.

Jag har varit på utspringet för en av mina f.d. inneboende som tagit studenten. Och fått stipendium.

Jag har vunnit en sak.

 Alexandre Antonelli ska sommarprata. Och många andra naturvetare också!

Generell skolavslutningskänsla.

Varför är det inte självklart att ta hand om ert skräp?

sopor

Slänget är så äckligt!
Skräp är ju inte bara fult. Det är farlig också. För djur och natur på olika sätt.
Ni vet att jag ibland plockar skräp på mina promenader. Precis som ni säkert också gör. Det gjorde jag som paus mellan digitala möten i går. Handfast samhällsförbättring.
Hjälp mig lösa gåtan om när och hur och varför myten om att fimpar/snuspåsar är helt okej att sprida runt sig! Otroligt många såna att plocka. För den som vill ha en ny hobby.
Är det lika svårt att få ändring på som förståelsen vad som hände med Göran Persson och de omtalade pensionsmiljonerna?
Förstått att det är problem på många ställen den här veckan runt om när folk ska ”festa” i parkerna. Gör gärna det. Men ta med er exakt all skit hem. Och sortera.
Orkar inte med positiv förstärkning gällande sånt här. Har exakt noll förståelse för varför man slänger skräp ute. Noll. Den som gör det är en förstörare. (

En måndag i juni

caladium

Ungefär så här såg den ut. Vaknade klockan åtta. Kollade alla mejl och dagstidningar jag håller span på. liksom sociala medier. Färdigställde ett utkast till kvällens PP och föredrag som jag skickade till kollega för påseende.

Lyssnade på seminarium om övergrepp inom polisen.

Gick och postade brev (två mycket viktiga fyller den här veckan) och åt rester från kylskålet.

13-15:30 satt jag i möte. Och 17-18. Och sen då igen klockan 19 så vi hade snack om Familjerätt med S-kvinnor. PPn funkade efter bra feedback från kollegan. Jag sminkade mig innan mötet också, stort! Hade växten bredvid mig när jag föreläste. Den är snygg. Den förtjänar att delta.

Däremellan har jag pratat ganska mycket i telefon om jobbrelaterade grejer.

Nu är klockan strax efter åtta och jag ska ge mig ut på motion. Sedan kanske det är dags för middag? Mest troligt äter jag upp en gammal rabarberkräm jag kokade förra veckan.

Kommer bli gott.

I morgon är det dags för utskottsmöte, möte med nationella insynsrådet för polisen och gruppmöte. På kvällen ska vi på utomhusguidning med min S-förening och kolla på gäddfabriken!

Roligt! Roligt när det händer saker.

Hästhelg med mamma

FNIZZE

När mamma fyllde 60 för ett halvår sedan fick hon en box med väldigt goda kolor av mig. Men också ett löfte om att vi skulle åka till Hallmyra och rida!

Så i helgen gjorde vi det. Bra uteaktivitet. Ullie fixade så bra för oss!

Först körde vi, och då drog Fnizze på bilden. Så fin häst!

Senare på kvällen när det svalnat lite gav vi oss ut på finingstona. En mycket trevlig ritt. Ja, mamma fick shiren att galoppera.

På söndagen red hon en lektion.

Älskar att ha en mamma som också gillar hästar.

Jag gillade verkligen den här helgen!

 

Heja Ecpat! (och hejdå)

Många organisationer finns för att de måste. Motsatsen till att det är roligt.

En sådan är Ecpat. I veckan avgift jag från mitt uppdrag i styrelsen som jag haft under fem års tid. En viktig tid då vi byggt organisationen ännu starkare och utvecklat verksamheten som direkt hjälper barn.

Ecpat är alltså en barnrättsorganisation som arbetar mot sexuell exploatering av barn. Om allt arbete som görs kan du LÄSA HÄR.

Under den här tiden har jag lärt känns så duktiga och dedikerade människor. Både förtroendevalda och personalen.

Jag önskar den nya styrelsen lycka till!

Ingen mer kandidatur till riksdagen

Jag kandiderar inte till ytterligare en mandatperiod i riksdagen efter valet 2022.
Just nu pågår nomineringsprocessen för (bland annat) riksdagsledamöter till nästa mandatperiod.
Att vara riksdagsledamot är ett av de finaste uppdrag du kan få förtroende att ha. Jag gör mitt bästa för att förvalta det och kommer att göra det mandatperioden ut. Självklart.
Med därefter vill jag göra någonting annat. Vad vet jag inte ännu och det blir jättespännande att se.
Jag har funderat mycket och insett att det enklaste vore att fortsätta. För att det är kul, meningsfullt och jag ”vet vad jag får”. Men jag vill vara modig också. Våga titta på nya ställen där jag får vara med och bidra.
Min avsikt är att fortsätta med politik också efter 2022 men i annan form. Fortsätta jobba för jämlikhet, bra skola, en grön värld och att djur vi håller i människans tjänst ska ha det bra.
Den sammanlagda tiden jag gick i grundskolan och gymnasiet var tolv år. Då var det en evighet. Jag relaterar det till att för mig är tre mandatperioder lagom. Jag vill ha större möjlighet att träffa familj och vänner. De har fått stå tillbaka de här åren, för det är ett tufft uppdrag.
Till eventuell media som läser: Det här är så odramatiskt det kan vara. Det föreligger inga som helst konflikter eller komplikationer i övrigt. Jag vill bara inte växa fast på stolen.

Hamberg, Herngren, Jägerfeld, Palm, Rönnow Pessah

För att slappna av har jag senaste veckorna tränat på att läsa mer böcker och dö bort mindre på skärmen. Det går inte 100 men det har i alla fall blivit mer läst. Skärmen är skrämmande eftersom tiden bara rusar. Jag gillar att läsa. Det är ett av mina största intressen. ändå konkurreras det så lätt ut av meningslösheter som andras upprepade selfies, någons delade recept och gamla minnen från sju år tillbaka (”tänk vad liten han var då”). Jag får scrolla förbi ganska många svarta hål för att hitta guldklimparna, för de finns verkligen på sociala medier och jag vill inte missa dom. Därav problemet.

Jag har läst böcker som mest är  tugg också, men de som jag tycker att du ska lägga tid på tänkte jag kort lista.

Je m’appelle Agneta av Emma Hamberg

Jag vet vad det betyder fast jag läste tyska. Men jag fick googla upp stavningen så det blir rätt. Hamberg skriver sina romaner utan pretentioner, och alltid med ett stort hjärta. Allt är väldigt tilltalande och går inte att värja sig emot. Även om du inte själv är den som tycker att livet sitter fast är det lätt att föreställa sig desperationen hos de som känner så och sympatisera med till synes ogenomtänkta handlingar. Allt Emma skriver är pricksäkert och varmt. Den här med.

Svärmodern av Moa Herngren

Fick sträckläsa för jag ville verkligen veta hur det skulle gå. Välskriven, och framkallar små små ångestpuffar. När det bara blir fel fast det var tänk att vara rätt. När jag lyssnar på människor omkring mig som befogat ältar hom relationer så känner jag igen vissa delar, om än inte samma helhet. Små saker kan jag själv känna igen. Smärtsamt rakt igenom. För att ett liv ofta inte är en dans. Bara.

Blixtra Spraka Blända av Jenny Jägerfeld

Det här omslaget har ropat uppfordrande till mig från bokhögen. ”Du måste väl se mig nu?”. När jag inte kunde stå emot längre har jag längtat till den här ganska långa boken mellan lästillfällena. Huvudpersonen är långt ifrån min sorts personlighet. Därför är allt som händer spännande, för det bjuder mig på sådant jag aldrig förstått. Gränslöshet. Ogenomtänkthet. Knark. Jag är väldigt glad att jag inte förstått, för det verkar mest bli problem. Vad var det jag sa osv. Språket är medryckande och smart. Storyn är både otäck och lite häpnadsväckande för den levlar upp efter hand på de 500 sidorna.

spraka

Inte alla män av Veronica Palm

Jag vill skrika ut att jag känner författaren. Men vi är bara bekanta, så som man blir när man varit i samma stora sammanhang några år. Och just det sammanhanget, riksdagsarbetet, skildrar hon så att jag både vill skratta och gråta. Träffsäkert. Flera potentiella ansikten på förebilder fladdrar förbi. Jag har t.o.m. stämt av några med Veronica … Skämmigt men sant. Huvudstoryn är en historia om våld i nära relation. Ytan. Verkligheten. Allt är väldigt snyggt skrivet. Är så glad att boken fått den uppmärksamhet den förtjänar. Och att den bidrar till att sätta fokus på ett så viktigt problem.

Männen i mitt liv av Sofia Rönnow Pessah

Själva boken gav jag bort till en kompis. För att jag tycker den är värd att läsa mer som ett nutidsdokument. Lätt snaskigt foto av ”tiden vi lever i”. men som bekant, vi är många som lever i samma tid utan att för den saken skull ha samma tillvaro. Men man har ju hört! Och som vi får höra här. En efter en betar huvudpersonen av sina relationer och ligg helt enkelt. Inte fyllt så spektakulärt som det låter, för jag tycker mig ana en viss analys under. Eller så är det bara det jag önskar mig?