I torsdagskväll firade min utskottsgrupp att vår gruppledare Helene Petersson har fyllt 60 år. Det var praliner och paket och trevlig middag ute.

I går kväll bjöd Ellinor på kalas för att hon fyllde år och för att hon tagit en examen. Hennes lägenhet var fullproppad av människor, nya och gamla vänner.

Så trevligt.

Jag tog en långfärdsbuss hem till Gävle, eftersom tågspåren byggs om just nu. Väldigt smidigt, om man passar sig för att välja ett bolag som stannar på Gävle bro istället för inne i stan. Och det passade jag mig för.

I går var jag med Djurskyddspoliserna i Stockholm. Följ dem gärna på Facebook: Polisen Stockholm – djurskydd

På förmiddagen följde vi med länsstyrelsen för att titta till en hund och hennes valpar efter anonymt tips. Hunden hade det bra. Det är inte säkert att den som anmäler andra för vanvård av djur själv har så bra koll. Men det visar sig vid kontrollen. Ursöta valpar.

Eftermiddagen ägnade vi åt att tillsammans med länsstyrelsen och veterinär hämta totalt över 60 kaniner och marsvin. De hade inte fått tillräckligt med mat, burarna var inte rena och ungar i olika åldrar var blandade med andra vuxna djur på ett sätt som inte var optimalt. Så gott som alla var dock utom akut fara och kommer att kunna få bra liv framöver.

Vad tar jag med mig? Att det är skönt att bo i ett land där vi också är måna om att djuren ska ha det bra, att vi inte får bete oss hur som helst mot dem. Men också att varje ärende tar ganska mycket tid.

Det här är Dennis som är på gång ut till djurhemmets bil med ett gäng kaniner.

Det här är inte det mest klandervärda när det gäller Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Inte på långa vägar. Artikeln HÄR.

Ändå så typiskt. En av alla karlar som vet hur världen ska tas, och vilken roll kvinnor ska ha i den. Fungera som avelsdjur för kommande generationer.

”– En kvinna som förkastar moderskapet, som avstår från att vara hemma, oavsett hur framgångsrik karriär hon har, är bristfällig, är ofullständig, sade Erdogan.”

Erdogan och andra karlar ska ge fan i att kommentera min och andra kvinnors ”kvinnlighet”. Och definitivt hur vi vill använda eller inte använda våra livmödrar.

Jag har spenderat knappt ett dygn i Norraladalen. Huvudaktiviteten var ett kalas som min yster bjöd på. Huvudsakligen för att katten fyllde ett år, men det var faktiskt fler som jubilerar. Mycket trevlig tillställning.

Jag kommer nog aldrig att ta nationaldagen till mitt hjärta som en stor happening. Men jag kan passa på att uttrycka min glädje över att vara född och ha fått växa upp i Sverige. I nästan inga andra länder hade jag fått samma chanser som här. Det unnar jag fler.

Markus tog en bild igår kväll när vi var ute på hundpromenad som fångar stämningen i Norraladalen, det ställe jag tycker så mycket om.

Jag har haft den otroliga förmånen att vara ute på två ridturer, varav ett längre äventyr med picknic och allt i helgen.

I fredags red jag på Bella. En ny bekantskap. Oerhört vacker och snäll.

Hennes man är väldigt, väldigt lång. Flätorna behövs i vardagen.

I lördags red jag på Mary, som jag känner sedan innan. Också så trevlig. Tycker om henne så mycket.

Besök i Bollnäs tillsammans med min riksdagskollega Patrik och Marie Centervall, kommunstyrelsens ordförande i Bollnäs.

Vi började på Navet, en ”en väg in”-lösning för unga som behöver få stöd med jobb och studier. Blir spännande att följa den nyöppnade verksamheten.

Men alla ser att bilderna föreställer något annat! Jag och Patrik lärde oss allt om hur travet funkar i Bollnäs och ett praktiskt moment ingick. Ren lyckokänsla att känna tempot.

Det var Patriks första gång och jag avslöjar att han gillade det.

I Bollnäs har man specialfokus på kallblodstravare och jag hejar på en superfin på bilden högst upp.

OmbudsmannaSanna var med och fotade

I dag tränade jag med PTn över lunchen. Det kändes så bra när jag gick dit. Det kändes så bra ända tills jag satte igång. Därefter fick jag kämpa mig igenom precis allt och det kändes nära till den där stunden när allt svartnar framför ögonen. Men jag gjorde det. Jag tog i, kämpade, slet. Min ben nu. De känns. Vill inte tänka på morgondagen.

Visst är det lite dumt att träning kan vara så jobbigt?

Sedan jag flyttade hemifrån har jag aldrig använt fenomenet hushållspapper i mitt boende. Vet ej varför men saknar det aldrig. Istället använder jag kökshanddukar frekvent.

På second hand finns ofta jättefina. Oftast oslitna och inte sällan med broderade monogram. I dag köpte jag sju stycken. Fem kronor styck. Högsta kvalitet.

Det är mitt bästa tips att köpa i andra hand.

Vi var några Socialdemokrater som skrev om vikten av Folkhögskolor och den verksamhet de bedriver där.

På detta svarar Sverigedemokraterna ungefär precis så som den som hade orkat fantisera hade kommit fram till.

En bärande tanke hos SD verkar vara att Folkhögskolor utbildar till arbetslöshet. Folkhögskolor ger sk allmän kurs. Citerar från Folkbildningsrådets hemsida: ”Allmän kurs vänder sig främst till dig som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är ett alternativ till komvux. Totalt deltog 12 420 personer i Allmän kurs 2014.”

Vi vet att det som många gånger är gemensamt för människor som är arbetslösa, är att de saknar gymnasieutbildning. Den kan man få på folkhögskolor. Precis som vi väl vill?

SD skriver:

”I takt med allt fler är arbetslösa vidgar folkhögskolorna sina kurser de erbjuder och grupper av människor som erbjuds att studera. I Bollnäs kan du som är intresserad av musik med fördel studera och fördjupa dig i ditt intresse. Vid Forsa folkhögskola kan du i sommar utbilda dig i att väva eller i ”basal kroppskännedom, zenmeditation och att få rikta blicken omväxlande inåt och utåt.” Vid Västerbergs folkhögskola kan du som är intresserad studera broderi eller dansa jitterbugg till swing jazz.”

Det är tydligt att SD missat att självklart måste vi sätt att föra vidare vårt kulturarv (som de annars säger sig värna) i form av bland annat hantverk och musik. Människor som har ett intresse för det hittar här ett forum. Vad är problemet?

Vad gäller kroppskännedom som jag upplever att SD närmast raljerar om, är det som att de inte alls känner till att människor drabbas av diverse sjukdomstillstånd där vägen tillbaka till något som liknar det liv de hade innan, kan vara just en sådan kurs. Okunnigt att tro annat.