En halv 50 cl-flaska Pepsi Max
1 naturdiet shake, choklad
5 bitar daim
1 persika
Jag är inte säker på att det är ultimat och ett tydligt tecken på behovet av uppstyrning.
En halv 50 cl-flaska Pepsi Max
1 naturdiet shake, choklad
5 bitar daim
1 persika
Jag är inte säker på att det är ultimat och ett tydligt tecken på behovet av uppstyrning.

Åt höger.

Åt vänster. Gävle – kommunikationsstaden.

I mitten. Kisande och lite varm tjej på väg hem från möte. Eller egentligen till affären för att köpa en Pepsi Max.
Det som skulle bli ett besök hos en av våra S-föreningar slutade med sen krogkväll och efterföljande häng hos en vän, med taxiresa hem lagom till 3.30.
Nu ska jag göra en grej som kräver piggnad och jag ångrar mig lite. Jävligt skönt att inte vara bakfull. Gissar jag.

Två timmar hos frisören i dag. Ser ut som innan. Fast kortare.
Dagens news är mitt twitterkonto. Måste prata med någon strateg om det.

Min bjudmiddag gick i, trots att jag glömde grädden och till kladdkakan istället serverade tinade hallon.
En vän, en som jag bara träffat någon gång och så en hemlig gäst dök upp och det fanns allt att prata om. En hund också, bättre gäster kan man inte ha.
Har ägnat morgonen åt disken och funderar på att ägna hela dagen åt scrap-grejerna jag fick i present. Fast det ska jag inte, för jag har lite motioner att fundera över, en frisyr att klippa och en S-förening att besöka.
I kväll ska jag ha middagsbesök. Det blir kul på alla sätt. Förutom detta att jag då är matansvarig. Det tär lite, eftersom jag har noll intresse eller begåvning annat än med bakverk. Hoppas de mest kommer för sällskapet och mindre för maten.
Som är färdigpreparerad i kylen för att kunna gå snabbt att fixa med. Ska bli lite klämd på nacke och rygg alldeles strax och därmed alldeles innan.

Blev lite glad när jag inser att så två diametralt olika oljor står bredvid varandra i mitt badrumsskåp.

Älskar hur skönt en sover.
Fika och middag med olika goda vänner. Det är värsta grejen det.
Jag har just färdigställt utkastet till ett protokoll från i måndags. Aldrig är det så tyst som när det frågas om vem som kan skriva. Dessutom verkar det vara en väldigt liten procent som tycker sig kunna skriva anteckningar/protokoll från möten trots att i princip alla är skrivkunniga.
Om man inte tycker att man vet exakt hur man gör, blir man inte bättre för att man inte tränar. Min fasta övertygelse är att så gott som alla kan skriva protokoll. Det är schyst att fördela uppgifterna.