Kategoriarkiv: Störande

Hepp! LRF klavertrampar ännu hårdare

Knappt har jag postat inlägget om LRF innan situationen blir ännu värre på ett helt annat plan.

Lovisa Norberg, LRF i Nyköping och också ansvarig för hamburgekuppen säger nu så här om varför man inte kan ha en köttfri dag:

– Det kan man väl ha, det är inte det vi är emot. Vi vill bara att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga. De har ett väldigt stort järnbehov och jag tror inte att man alltid tänker på flickorna. De har kommit i skymundan för de ställer sig inte upp och skriker direkt.

Tjejer som ska bli snygga! Fy Fan Lovisa, fy fan för din syn på tjejer.

För övrigt, käkar du 100 gram mörk choklad så har du typ fått i dig dagens behov av järn. Det vet säkert Lovisa. exakt samma mängt som vid 100 gram blodpalt. Vem som nu äter det.

LRF gör en MUF

Jag har en god bild av LRF, som uppvuxen med loggan och diverse representanter och jag kan tom minnas att jag följt med på informationsmöten. Så blir det givetvis av en uppväxt på mjölkgård.

I höstas hade en skola i Gävle vegetarisk dag. MUF delade ut hamburgare av omsorg för stackarna som den dagen kanske fick potatissoppa eller pannkaka eller vad vet jag.

Här är en artikel med uttalande från LRF. ”Lösningen är mer komplex än ”kött eller inte kött”, vilket LRF Nyköpings kommungrupp vill uppmärksamma. Den 40-procentiga ökningen av köttkonsumtion i Sverige sedan 1990 har nästan uteslutande bestått av importerat kött. Om den offentliga upphandlingen valde svenska livsmedel i större utsträckning skulle det gynna både den biologiska mångfalden, klimatet och svenska företag”, skriver Jan Eksvärd, LRF:s expert på hållbar utveckling,

Absolut kan vi prata om köttimport. Det är rimligt. Men det här ”tilltaget” sänder tyvärr inga sådana signaler. Det enda det sänder är någon slags barnslighet.

Så vitt jag vet finns det medlemmar i LRF som odlar helt vegetariska saker som många av oss vegetarianer (och typ alla andra äter), som potatis, morötter och vete. Att barnen äter lite mer av den maten gynnar väl också svenska bönder?

Nåja, LRF skriker aldrig en vanlig pannkaksdag. Däremot verkar vegatariskt vara ett rött skynke. Jag kör det naiva ”väx upp” på det!

Vem är vem?

Fick nedanstående mejl. Uppenbart att det skulle till Ellinor Eriksson. Jag och Ellinor har hängt samman lite i politiken, har vissa gemensamma beröringspunkter. STÄNDIGT blandat folk ihop oss.

Skillnaderna är uppenbara. Vi gör olika saker, jag är tio år åldre och rent fysiskt mycket större.

Men ”kvinna i spannet ung, socialdemokrat, blond och med namn på E” verkar väga tyngre. Inte bara för partikamrater utan också för lokal media.

Jag har sett till att mejlet kommit rätt!
Hej Elin. Jag sitter med i styrelsen för
Gävleborgs Journalisters Utbildning (GJU) en stiftelse som bland annat organiserar lunchföreläsningar för yrkesverksamma journalister i länet. Den 5:e mars ha vi en sammankomst i Gävle och undrar om du har lust att komma och prata
om det stundande EU-valet – din kandidatur, hur du ser på uppdraget, vad det betyder för Gävleborg att ha en representant etc.

Mvh
Joacim Lindwall
Reporter
Sveriges Radio Gävleborg (P4)

Dilemman inför valåret

Tänkte ventilera två dilemman som utkristalliserat sig för mig under de blott två valrörelser jag deltagit i. Det finns givetvis fler, men de kan jag återkomma till.

Den första är att oavsett när man är ”ute” och gör sig tillgänglig och är intresserad är det fel tid. Vi är givetvis ute i verksamheten alltid under mandatperioden men givetvis uppmärksammar folk det mer under valåret, inga konstigheter. Januari-maj är kommentaren -Är ni redan ute, lugna er till valet närmar sig! Juni-september: -Jaha, nu passar det!

Det andra handlar om längden på hur politiker får uttrycka sig. Om försöket är kort och kärnfullt så är kritiken given -Det måste fördjupas, finns det ingen analys? (jo, oftast …). Om försöktet istället är resonerande för att landa i en slutsats, -Kom till saken!

Alltid ändan bak, och det kanske inte är så mycket att göra åt det.

 

Så naturligt för en kvinna

Läste nyss senaste numret av Styleby. Jag VET att den typen av tidning inte är ett under av genomtänkthet. Den är ju lite gjord främst för att bygga varumärken och få oss att konsumera.

Men vi kan väl ändå kolla på den här bilden.

reklam

Vad är det här här för position? Har den ett namn?

Ingen skulle någonsin komma på tanken att sätta sig på ens ett liknande sätt på en sån brandpost. Förutom att det ser rent idiotiskt ut måste det vara vansinnigt oskönt. Så, vad vill ni på Styelby förmedla med den här bilden?

När jag lade den på facebook föreslog någon att det nog är en man som tror att den sitter i en soffa. Det var humoristiskt!

Jag skickar Styleby länken och hoppas på ett svar att förmedla till mina bloggläsare som bryr sig om sånt här.

Vegetarisk upplevelse, Folkets Hus i Gävle

I går åt jag lunch där.

Utanför ingången sitter en menyskylt som inte säger något om vegetariskt. Kommer till kassan, jodå, det finns vegetariskt att beställa in.

Tolv minuter efter mitt sällskap får jag alltså maten. Uppstekta, frysta grönsaker på kall sallad toppad med lite nedsmält ädelost. Ingen höjdare.

Läser noga på menylappen när jag går ut. Inser att den ”vanliga” maten är ny varje dag, vegalternativet kör de samma hela veckan.

Förra veckan verkar det ha varit samma dock, bara med den lilla skillnaden att ädelosten var fetaost …

Hur svårt kan det vara? Tema ”specialmat”

I lördags hade jag och två ur min familj bokat heldag i Gävle med bordsbokning i Guldbaren på Läkerol Arena. När vi bokade var det tacobuffé. I fredags hade de ringt min systers telefonsvarare för att upplysa om att sedan vi gjorde bokningen hade det blivit grillbuffe och lite dyrare. Jag ringde då upp för att säga att jag är vegetarian. Kunde fixa någon bra mat för det? Möttes av en glad röst som intygade om att det inte var några problem

Ni som inte äter ”specialmat” av något slag drabbas aldrig personligen av det som jag nu kommer att skriva om. För trots den glada rösten ligger det i mitt bakhuvud att det visst kommer att bli problem, baserat på de över 15 år jag inte ätit djur. Jag har mötts så många gånger av standardreplikerna –Du kan väl pilla bort skinkan på mackan? och –Äter du fisk? efter min upplysning om att jag är vegetarian.

Jag har fått ätit sparris till både för- och huvudrätt. Jag har fått maten serverad allra sist när andra redan har ätit upp. Jag har fått en ”vanlig” rätt med köttet bortplockat till samma pris som alla andra.

Jag är mycket undrande till hur en stor del av den personal som jobbar inom kök och servering är utbildade. Det är som om jag är den första vegetarian de någonsin möter, vilket är en omöjlighet.

Det som hände i lördags var att jag enligt instruktion gick till baren för att fråga om mitt ”alternativ”. Surrande utbröt bland personalen, bläddrande i bokningen och efter en bra stund sade de att jag skulle ta det jag kunde av buffen så skulle de komma ut med maten sen, ”det var inte riktigt klart än”. En stund senare kommer en person och lite ursäktande berättar att det de har är quornfärs att värma, ”men det passar ju inte riktigt till grillbuffé kanske”. Nej, det gör kanske inte det. Jag meddelar att jag äter det jag äter just nu, och att de får lösa det här på ett bra sätt. Det kan hon inte, utan ber att chefen ska få återkomma.

Det gör chefen. Hon ber så mycket om ursäkt och undrar om jag vill ha en pastarätt från restaurangen bredvid. Jag säger att det här ju blev lite krångligt nu. Hon hävdar att det inte alls är krångligt FÖR DOM. Eh, nä. Jag frågar vad det är för pastarätt och får svaret att det är en pastarätt. Jag förtydligar, en pastarätt kan ju innehålla tomat eller svamp eller … Då förstår hon och ringer och kollar. Pasta med grönsaker och tomatsås, det näst tråkigaste av allt efter uppvärmd quornfile.

Jag säger att det inte är aktuellt och hon börjar tala om att kompensera priset lite. Jag säger att om vi får en påfyllning av dryckerna är det lugnt. Hastigt säger hon att de tyvärr inte kan bjuda på alkohol. Vid bordet där hon stod satt vi med en cola, en mineralvatten och en lättöl.

Nu är det inte så att jag är särskilt intresserad av att peka på Läkerolens Guldbar som särskilt dålig jämfört med andra. Tvärtom skulle jag säga att de agerade ganska typiskt. Dvs. strulade. Istället för en rakt igenom mysig matstund med min familj fick jag ägna tid åt detta.

Jag brukar säga att jag inte är en känslig vegetarian som kräver superduperbra och perfekt, för att jag helt enkelt inte orkar och mest vill bli mätt. På senare tid har jag dock blivit kinkigare. Kanske på grund av att alla besvikelser läggs på hög?  Kanske på grund av att också min kropp behöver protein? Kanske på grund av att jag inte fattar hur det kan vara så svårt?

Skrev om detta på Facebook. Reaktionerna kom snabbt. Flera som upplevt samma sak instämmer.

Känner igen detta och jag är så trött på det. Som bäst får man en värmd quornbit eller möjligtvis en bit fabrikstillverkad paj – ingen vällagad mat som motsvarar det köttätarna serveras. Vet inte om det stämmer men jag har hört att det dessutom inte finns fler städer i Gävles storlek som inte har en enda vegetariskt restaurang trots att det kryllar av restauranger och krogar här. Vet någon av er hur det är med det?

Just det här med en uppvärmd quornfilé är nåt som är lite standard på många ställen, lätt att förvara i frysen antagligen. De verkar att man bara värmer den och kör ut. Quorn är en råvara och behöver kryddas och tillagas i likhet med kött för att det ska vara något som helst nöje att äta. Kan vara helt okej i sås eller gratinerad eller liknande, men detta förstår i princip inga matställen. Detta med en uppvärmd liten köpepaj stor som ett tefat … Fick det senast på Teknikparkens restaurang nyligen, också mycket vanligt. Samma visa, något enkelt i frysen som inte kräver nåt av kocken. I det fallet funkar den dock att bara värma, men kanske inte så kul att äta heller …

klart jättedåligt – nästan överallt! Mycket sämre än på 90-talet! Man får tjata, vänta – och vänta tills alla andra har ätit upp sin mat eller får betala lika mycket som de andra fast utan kött och fisk…var finns det några bra restauranger som klarar av att servera vegetarianer god mat på samma gång som de andra gästerna vid bordet???

ofta erbjuder de stolt risotto – utan andra tillbehör -eller pasta med tomatsås…till fullpris…., senast jag åt i större sällskap hade de glömt min beställning så jag fick vänta tills alla andra hade ätit och var på väg ut, hur kul är det??

Det här! Alla får sin mat. Serveringspersonalen slänger en blick på vegetarianen och säger –Din mat är snart klar! Försvinner. Är borta. Kanske tio minuter. Folk har i princip ätit upp när den lilla, uppvärmda pajen kommer ut … I bästa fall en ursäkt kamouflerad som ”det tog lite tid det här”. Att helt bli bortglömd händer. En enda gång har jag kompenserats genom en bjudefterrätt.

Stadshuset är sämst tycker jag. Sist såg de väldigt förvånade ut när jag bad om vegetariskt, och det jag fick var blöt överkokt spagetti ihopblandad med färdiga frysta grönsaker.

Ytterligare en restaurang i Gävle som inte klarar veg alls. Åt ofta där tidigare i samband med möten på Stadshuset. Till slut började jag berätta innan när jag skulle komma och de var glada när jag sade att de kan ge mig pannkakor för det tycker jag i alla fall om. Innan dess har jag exempelvis fått bottennappet massa skivade, kalla tomater blandat med massor av rå rödlök som lunch … Till saken hör att de profilerar sig som klimatmedvetna. På min fråga om hur det kommer sig att de då inte ens har en vegetarisk rätt fanns inget svar.

Fler lokala exempel: och till alla andra uschliga exempel kan jag foga Folkets hus Gävle igår kväll: 600 spänn för vissen sallad på konserverat tacobröd (utan kryddor) och paprika med sallad och tre tunna skivor sekt men kall Halloumi…
Men det var visst ”underhållningen” som vi betalade för…

Just Folkets Hus. Tidigare regin räknade på sin lunchmeny upp ett antal olika lunchrätter och så stod det ”vegetariskt alternativ”. På en fråga om varför de inte kunde skriva ut vad det var för något fick jag aldrig något svar. Tanken är väl som på många andra ställen, vegetarianer nöjer sig med vad som helst.

Vi ska inte heller glömma att berätta om vännerna som nyligen beställde vegburgare på Interpool här i stan. Den valde kocken att toppa med bacon!

Jag minns gången jag på ett matställe som inte finns längre beställde toast. Frågade noga så att de inte skulle ge mig skinka. Killen i kassan sade åt mig att inte oroa mig. När jag ätit en del så insåg jag att det visst var skinka på. Kompensationen? Två apelsiner!

Just i Gävle nämns särskilt en restaurang som bra i sammanhanget. Det är Helt Enkelt. Har alltid tre olika rätter (som byts ibland) att välja mellan. Samtliga vällagade och genomtänkta.

Vegetariskt och veganskt är en sak.

Det finns också människor som av andra skäl inte kan äta vissa produkter, allergiker och överkänsliga.

Så här skriver två med sådana problem:

Likadant med laktos.. Jag säger till i god tid.. och när jag kommer på plats har de oftast ingen laktosfri mat ändå.. kan du inte äta ex lite creme fraiche etc. ändå ? Brukar jag ofta få höra.. 🙁 Nej jag kan tyvärr INTE äta lite.. Jag blir jättesjuk.. och då spelar det ingen roll i världen att det inte finns något annat.. jag kan ju inte äta det ändå.

Samma laktoserfarenhet. Otal konferenser där det anmälts på förväg och jag får ändå förhandla om maten vid bordet. Klarar du lite smör i såsen? Lite grädde då? Men parmesan borde u kunna äta… Nej, här är vi så hippa att vi inte har något laktosfritt smöralternativ till frukostmackan men du kanske vill hälla lite olja på brödet? Alla jävla fruktsallader jag fått varje gång alla andra fick, glass, mousse, tårta, bakelse, och allt annat man kan tänka sig …

Jag kan tänka mig att liksom jag kan plocka ut de vanliga knaskommentarerna från serveringspersonalen, kan också människor med allergier göra det.

Jag kan ju inget om restaurangbranschen. Inte mer än att jag är en mycket frekvent kund vilket ger mig en sammantaget rätt stor bild av lunchställen, middagsställen, konferensmat och catering … Sammanfattningen är: när det är bra och fullt acceptablet blir jag väldigt förvånad och lika glad.

När jag tänker på det är det helt obegripligt. En kock har väl en utbildning i näringslära? Brinner förhoppningsvis för sitt jobb? Vill att kunderna ska komma tillbaka? Vill väl inte att kunderna ska få allergichock och bli sjuka?

Det är ju inte så att det är bara jag som blir lite besviken på det här. Jag går ju sällan ut och käkar ensam. Jag äter ju ihop med vänner, och också de ser ju hur det blir och irriteras över att det ska vara sånt problem och jidder.

Kan inte någon från restaurangbranschen berätta hur det kan vara så knepigt med det här?

Vem är företagsam?

Strax korar Svenskt Näringsliv företagsamma människor runt om i landet. Här en skärmdump från Facebook:

sn3

Om detta har jag och regionchefen haft diskussioner. Nu är det ju en rikstäckande kampanj så det är väl inte hennes fel.

Att vara en företagsam människa är INTE detsamma som att driva ett företag.

Här är ur en synonymlista:

sn1

Vi har ofta använt använt adjektivet företagsam/företagsamt i mina kretsar. Typ som när någon styrt upp en hel picknick med bra plats, goda korgar och ringt ihop roliga personer. -Bra där, företagsamt. En person som får saker att hända helt enkelt.

Att vara företagsam är inte synonymt med att vara företagare. Så enkelt är det.

Till exempel träffar jag grymt många företagsamma människor i ideella organisationer. Jag antar att de inte får vara med i Svenskt Näringslivs tävling?

Tävlingen i sig har jag inga synpunkter på, bara på formuleringen.

Botten i Damernas Värld

Jag läser egentligen inte Damernas Värld längre. Den är inte som på Susanne Ljungs tid precis. Sedan det är en Bonnier vid rodret som verkar älska sin egen bild, sina egna tips, sin egen garderob samt tro att just det är vad läsarna vill se känns det inte alls lika bra.

Så här svarar hon till exempel på en som lyfter problematiken med döda djur och kläder.

IMG_3407

Så otroligt förminskande. Många tappra djurvänner skriver in och jag har följt det de 20 år jag har läst sådana här tidningar. Svaret är ALLTID att tidningens uppgift är att bevaka trenderna och att det finns alternativ om man inte gillar päls. Typ.

När Martina har lärt sig kring päls, exakt var har hon lärt sig och hur värderar hon faktan på ett objektivt sätt? Det här är ett av de svar i kategorin som låtsas mest av alla att verkligen bry sig, men som faktiskt inte säger ett skit i frågan. ”Men även fuskpäls kan vara stora miljöbovar”. Tror hon att kritiken mot pälsindustrin handlar om miljöproblem främst? Det handlar om individer som får leva ett ruttet liv för att vi människor vill ha modeattiraljer som pälsbollar på skor, vilket det här numret visade. Inte om miljö.Likställer Martina Bonniers djurs välmående med miljöfrågan? Som om de är samma sak? De hänger ihop men inte på det sätt som Martina tror, utan på samma sätt som miljöfrågan och människan, nämligen att den är grunden för vår överlevnad.

Djurskydd är inte en miljöfråga. Det är en fråga om hur vi ser på andra varelser som inte kan tala för sig.