Kategoriarkiv: Riksdagen

Full av intryck

Nu har vi avrundat fjärde dagen på studieprogrammet i New York.

Vi har förmånen att träffa så många imponerande duktiga personer som gärna delar med sig av sin kunskap.

I dag talade vi till exempel med Paul Ladd på DESA Post 2015. En av hans budskap gällande offentligt/privat som vill göra världen till ett bättre ställe att bo på är att det bästa företag kan göra är att anställa folk med schysta löner och arbetsvillkor och sedan betala skatt på ett ordentligt sätt till staterna, så att pengarna omvandlas till bra grejer som alla får ta del av.

Inte det som många företag i dag gör, dunkar upp en skola någonstans för att kunna sätta sin skylt på den och peka på att man gör något för världen.

Det är också en skillnad på länderna i FN som är jämförbar, att några villkorar sina pengar till vissa projekt för att de tydligare ska kunna visa vad just de gör. De som inte villkorar är de som blir möjliggörare för annat, arbete som inte passar att sätta sin skylt på men sådant som måste göras.

Vidare har jag inspirerats mycket av de träffar som har med kvinnors situation att göra. I går träffade vi Margot Wallströms efterträdare i arbetet mot sexuellt våld i väpnade konflikter. Ni vet hur Margot har berättat om allt som hon sett och fått ta del av. Arbetet mot detta måste gå vidare och Zainab Hawa Bangura från Sierra Leone driver det. Jag bespar er detaljer av det hon berättade.

I dag träffade vi Antoine de Jong på UNWOMEN. Vi pratade om situationen i världen gällande jämställdhet och han kunde inte nog betona att saker bara går framåt om vi tvingar fram utvecklingen. Han säger, vilket ju är helt rätt, att INGET löser sig av sig själv bara tiden får gå. Han stöter på det ibland hos företrädare för olika länder, att tiden ska ordna det men han ser att det bara är hårt arbete som gör skillnaden.

Han sade också att det är viktigt att kvinnor världen över, som lever i länder som Sverige där jämställdheten kommit relativt långt, inte får slappna av. Se till att alla kvinnor förstått vilken strid som legat bakom så de noga slår vakt om det som är vunnet, eftersom det inte är för evigt givet.

Å andra sidan också en positiv syn, tänk på hur mycket resultat hårt arbete faktiskt gett i många länder på bara de senaste åren. Just därför är det inspirerande att jobba vidare.

Att väcka hatet

Jag vill uppmärksamma artikeln ”Politikens kvinnor lever under hot” av Åsa Petersen.

Dels handlar det om Jonsson i Nordmaling som blev misshandlad i sitt hem.

Dels handlar den om det allmänna hatet, där våldet blir det yttersta.

”Hela 86 procent av riksdagskvinnorna hade under det senaste året fått nedsättande kommentarer i samband med sitt politiska arbete, visade en undersökning som Svenska Dagbladet publicerade i maj. Varannan kvinna i riksdagen hade under samma tidsrymd blivit hotad.

Av riksdagens 150 kvinnor deltog 128 i enkäten. Vissa som avstod sa att de inte vill väcka den björn som sover. Andra riksdagskvinnor uppgav att de har dragit ner på sin närvaro i sociala medier på grund av hat och hot.”

”Förföljelsen av kvinnor i samhällsdebatten beror
inte på vilken yrkesroll de har, utan på att de över huvud taget tar sig ton och
tar sig makt. Det tillhör inte den traditionella kvinnorollen och då ska de
straffas.”

Sverige och FN

utsikten

Utsikt från arbetsrummet Kaliz hos den svenska FN-representationen. Jag är glad för deras skull.

I dag har vi mestadels varit på hos den svenska FN-representationen med undantag för en kort och snabb rundvandring inne på FN.

Vi började med att delta på morgonmötet som de har måndag/torsdag. Därefter en basic genomgång av arbetet för oss. Arbetslunch om aktuella utvecklingsfrågor och så den där turen i FN-högkvarteret. Min bild på passerkortet … Den är värre än både passbilden och körkortsbilden tillsammans.

När vi är inne i Säkerhetsrådets lokaler kommer en sån guidad grupp, och i den gruppen går Björn, en sossekompis från Gävle. Visste att han skulle vara i stan, men att vi skulle hamna i samma rum samtidigt kändes så där alldeles galet.

Vi avrundade dagen med en sittning med ambassadör Grunditz och hörde honom ge sin syn på en del aktuella frågor.

Därefter var vi några som käkade middag och sedan har jag spenderat tid med mejlen innan ett längre besök i fitnessrummet.

Ska sova rätt tidigt, vill inte vara opigg när vi gör allt det här lärorika.

Den där välkända byggnaden

Inledde morgonen med att träffa Roger Simons på Politico. Intressanta resonemnag om hur media agerar, och inte agerar, gällande politik i USA.

Så en träff med Peter Engelke på Atlantic Council, en tankesmedja.

Vidare till US Congress. Och vet ni hur den där kupolen ser ut på insidan? Riktigt mäktig.

litenkupol

Vi fick en guidad tur av en av personalen till en svenskättad parlamentariker, vilket var kul. Självaste Hultgren var dock hemma i sin valkrets.

Efteråt var vi till Newseum. Väl värt ett besök för att fundera över medias roll, förutsättningar osv. En känslosam utställning om 9/11, med bl a löpsedlar från hela världen upphängd på en stor vägg. DN och ytterligare en svensk.

Därifrån var utsikten mot kongressen fin.

mindreUS

 

 

Till riksdagsmejlen

Hej

Jag har sedan 08-aug 2013 sökt svar från Hovet på frågan om Kronprinsessan Victoria har gjort en insemination med min avkomma eller inte (när det gäller Estelle).

Efter flera försök att nå hovet så fick jag idag tala med Bertil Ternert som meddelande att Victoria inte ville kommentera detta.

Jag kan bara tolka det som att Victoria medvetet vill dölja sanningen om hur tillvida hon gjort en insemination med min avkomma eller ej.

Nu vill jag veta sanningen kring detta eftersom Obama hjärnövervakar mig och varje dag konfronterar mig med detta.

Jag ber nu att riksdagen tar tag i detta och gör en utredning hur tillvida Victoria gjort en insemination eller inte.

Jag har rätt att få veta detta. Har de gjort en insemination har jag rätt att kräva att få veta sanningen.

 Med vänlig hälsning XXX

 

Företagsbesök i veckan

1393456_10152018854098474_1794129173_nBilden avslöjar ganska uppenbart att jag haft förmånen att besöka Furuviksparken. Ny chef sedan i maj. Tungt driva en verksamhet som har tre månader som ska bära resten av året! Jag konstaterar att Gävle älskar sitt Furuvik och parken är rätt fantastisk. Diskussionen om djur i park kan vi ta vid annat tillfälle.

Vi hade förmånen att få träffa Santino och hans flock. De var mycket nyfikna på besökarna så här under lågsäsong. Mycket kontakt genom glasrutan. På bilden pratar jag med Manda och Selma.

Hos arkitektfirman förstod jag hur stolt man kan vara över att vara med och bygga samhället runt sig. Hos reklamfirman detta med hur en person har massor av talanger inom de mest skilda områden för att driva företaget (ungefär som en bonde tänker jag).

För första gången har jag varit på en nagelsalong och pratat om den branschen. En som för övrigt verkligen inte verkar se någon gräns än på ett tag.

I dag har jag haft förmånen att besöka en hästanläggning, Stall Islandica i Mackmyra. Jag har varit där och ridit tidigare och ville gärna prata lite företagarfrågor med Sofia som driver stället. Att jag också fick klappa hästar är stora lyckan.

1385406_10152022623088474_1470440253_n

Eftersom ett företagsbesök görs i förtroende väljer jag att inte skriva om de specifika frågor som företagen har lyft.

Under två veckor har Socialdemokraterna kampanjveckor och varje riksdagsledamot ska göra två företagsbesök. Känner att jag är hemma med mina fem första veckan! Det är kul att göra saker tillsammans! h

Riksdagen har öppnat

I tisdags hade riksdagen sitt öppnande för det här riksdagsåret. Bilden återger inte riktigt hur snygg färg min klänningar har.

Det finns de som tror att vi som är ledamöter ”inte gör nåt” från sommaren och fram tills dess. Det är fel. Som jag ser det är huvuduppdraget (och det roligaste) att koppla ihop det med det lokala och det är det vi gör innan, bland annat. OCkså sådana verksamheter som rullar hela tiden. Vissa utskott, utredningar, insynsråd osv osv. Och läsande givetvis.

Under uppropet var det två personer som så att säga inte ropade ja direkt, utan satt i andra tankar. Rätt fascinerande eftersom det är den enda sak som en ska göra under tio minuter och namnen inte ropas upp slumpmässigt.

Hela kungafamiljen var med, också Chris. Chris fick sitta nära Stefan Löfven på läktaren. Fint för Chris. Som vanligt såg jag ingen från ett rött parti som sjöng med i Kungssången. En journalist twittrade och undrade om det var ett ställningstagande. Så är det ju, men konstaterar också att jag för första gången insåg att en sådan sång fanns var vid öppnandet 2010. Ingen skola i Hälsingland har lärt mig detta, och det säger väl nåt.

Kungen däremot överraskade med ett både rimligt och kul tal. Förvåningen var stor hos många. Cred till honom.

Mando Diao spelade. Det var det bästa som kunde hända och mycket uppskattat av ledamöterna.

På minglet efteråt hade de glömt bort att ganska många människor är vegetarianer. Var dessutom otrevliga när vi frågade om detta. En annan som inte heller äter sina vänner har underrättat den vice talmannen. Förra året fanns det så försämringen är oklar.

Snabb middag ihop med RUS-gänget (Riksdagens unga socialdemokrater). Därefter avvek många till Operan och Panflöjten. Jag och Markus valde istället att ta paraplyerna och gå till Fotografiska för att se utställningarna där.

Det är kul när det händer grejer!

I söndags träffade jag politiker från Sydafrika och guidade dem runt i riksdagen och berättade hur vi arbetar. Om hur det fungerar i kammaren, med utskotten, med hemmaplansarbete och så vidare. Jättekul. Vi pratade en del jämställdhet, och tänka sig … vi ser samma problem!

I går måndag var det en sån rejäl mötesdag igen där mötena avlöste varandra och träningspasset allra sist kändes välbehövligt men skitjobbigt. Alltid jobbigt att träna.

Nu sitter jag på tåget till Stockholm för ett möte, och jobbar undan mejlande och annat som måste göras med datorn under tiden. Konstaterar en sak: om alla svarade på mejl inom säg åtminstone en vecka skulle många andras liv flyta lättare.

Jag borde ha sagt vad jag tycker om Reinfeldts sommartal, om jobbskatteavdrag och Bornegrims utvecklade kultursyn, om att fler moderater i Gävleborg än Beckman vill sätta tiggare i fängelse (Stenvard) och en massa annat. Fast det är väl egentligen så uppenbart hur jag står i förhållande till det.

Framtiden vet du inget om

Texten nedan är publicerad i Folkbladet i dag. Blev ombedd att skriva något på temat arbetslöshet.

”Varför ska vi kunna det här?” Jag är lärare i matte och NO-ämnen och på de lektionerna ställs den frågan ofta. I vardagen löser man sällan ett problem genom att ställa upp en ekvation eller genom att kunna rita rätt antal elektroner i elektronskalen.

Mitt svar var alltid detsamma: ”Du vet inte vad du ska göra i framtiden så du behöver vara rustad för allt.”

För fyra år sedan blev jag uppsagd från mitt lärarjobb på grund av arbetsbrist. Trots att jag var förvarnad så var det ett slag i magen när beskedet kom. Jag vandrade planlöst; hamnade i ett mörkt hörn på ett fik. Tårarna rann.

Jag tänkte igenom värstascenariot, att jag inte skulle få ett jobb och därför ingen inkomst efter den inarbetade semestern var slut. Byta till mindre lägenhet, äta mer gröt, ägna mig mest åt läsning som är gratis tack vare biblioteket, funderade ut ursäkter för att inte följa med och fika ute.

Min bakgrund är arbetarklassens. Var och en ska göra rätt för sig, att ha en inkomst är att vara fri. Att inte ha en inkomst är att vara beroende. Boende, mat och telefonräkning. Allt annat är bonus, men låt mig i alla fall få det.

En stor del av rädslan jag kände, paniken, handlade om det. Att bli beroende av andra. Trots att jag inte tycker att andra som hamnar i samma situation är tärande på något sätt. Jag utgår från att de, liksom jag själv, drivs av samma frihetsönskan och därför gör det bästa efter sina förutsättningar att få ett arbete.

Jag skämdes över att ha blivit av med jobbet och höll uppe en fasad om att det kommer att fixa sig.

Det gjorde det. Paniken gled undan för den gången men den finns alltid latent hos mig. Rädslan att bli utan pengar och inte kunna vara trygg.

Många arbetare som förlorar jobbet saknar utbildning utöver grundskolan. Arbetsgivare efterfrågar mer och det är klart det känns tungt att börja med att läsa gymnasiet för att sedan komma vidare.

De barn som går i skolan i dag behöver alla laddas med så mycket kunskaper som möjligt, för att klara gymnasiet.

Kanske pluggar de inte mer direkt efter gymnasiet. Några går ut i jobb. Men en dag kan varslet komma, och för att hålla tillbaka paniken kommer det att kännas bättre om de är laddade med kunskaper om X och elektroner. Vägen framåt blir kortare då.

Hedvigs och Esri

I dag har jag och kommunlrådet i Gävle, Carina Blank, gjort gemensamma företagsbesök.

På förmiddagen träffade vi Carola på Hedvigs Trädgård.Jag hade tyvärr aldrig varit där förut och utifrån ett upplevleseperspektiv kan jag inte göra annat än att rekommendera er att åka dit för att spana växter och inredning. Också möjlighet att ordna lösningar för konferens, bröllop, dop och liknande.

På eftermiddagen var det ett gäng medarbetare på Esris kontor i Gävle. De jobbar med GIS och är inblandade i en beviljade ansökan från Future Position Ex, Geohealth.

Vad gör man egentligen på företagsbesök funderar du kanske på. Ja, i politikerrollen ingår det som en natulig del att se olika verksamheter och företag är självklart en av dem. Det kan hända lite olika på ett besök. Allt från genomgång av verksamheten på power point till att man får testa olika moment i någon produktion.

Jag är till naturen rätt nyfiket lagd på det mesta och därför är det drömmen att få möjlighet att prata med skickliga personer om det de håller på med. Ibland är min förförståelse stor, ibland mindre.

När Carola pratar om allt jobb man lägger ner i familjeföretag förstår jag precis, när Esri talar om tekniska termer något mindre.

Frågor ställs om möjligheter, förutsättningar och utmaningar.

Det vi tar med oss kommer alltid till användning och jag är mycket glad över att så många företagare tar sig tid! Tack.