Det var rubriken på den pressträff som finansminister Magdalena Andersson höll i förmiddags. HÄR kan du läsa om hennes analys och prognoser.

Artikeln hos svt.se under rubriken ”Ladan är helt tom” är också värd att läsa.

Alltså, borgarna lämnar efter sig ekonomiska hål att jobba bort. Igen. Sin vana trogen.

Foto: Melker Dahlstrand, riksdagen

I morse klockan nio började mandatperiodens första partiledardebatt. Den inleddes av avgående partiledare Reinfeldt som skojade lite att eftersom han sagt att vi ska jobba till 75 har han ju ändå en del år kvar. Därefter summerade han sin politik mycket kort. Sade förvånande att han tror att alla människor vill vara med och bidra efter sin förmåga. Vi brukar ju få höra annat ibland, att vi måste ha system så folk inte slappar.

Han avslutade också med en vädjan till svenska folkat. Att alltid tänka vi. Det är glädjande och viktigt.

Alla andra partiledare tog sedan tillfället i akt att lämna över diverse presenter. Kaffe, böcker, lustig T-shirt, biljetter, blomster osv.

En hycklande Åkesson som hade satt in pengar till vatten osv till flyktingar. Tror det vände sig i magen på många i salen då. Och nej, det är inte dåligt att ge bort till de som allra mest behöver det. Det tråkiga är att inte vilja hjälpa andra på det sätt de allra bäst behöver det i stunden.

Jonas Sjöstedt tog upp aspketen att det nog inte alltid är så roligt på alla möten man åker på, inte så kul att sitta i bryssel när det egentligen är andra man skulle vilja  träffa. Det räcker nog att vara nämndsordförande i vilken kommun som helst för att ibland bara vilja spy på alla möten som rycker i en. Men man gör det, för att det blir bra i slutänden. Bra lyft aspekt av Sjöstedt.

Därefter Stefan. Prat om jobbpolitiken. Mycket bra. Jag lämnade kammaren efter att Löfven tagit replik på Åkessons anförande som kom därnäst. Löfven fick aldrig något svar på om Åkesson står fast vid sitt uttalande om att muslimer är det största hotet mot Sverige.

Istället gled Åkesson förbi det och låtsades som att han inte förstod, utan förklarade att alla Löfvens partivänner är ett hot mot Sverige.

I dag ska vi välja statsminister. Som bekant sker nu ett förhandlande mellan de två partier som kommer att ingå i en minoritetsregering.

Det förvånar mig att politiskt kunniga och politiskt intresserade plötsligt gör sig väldigt mycket dummare än vad de är, när de undrar varför inte alla vallöften som enskilda partier hade inte går igenom. Ty det är resultatet av förhandlingar, alltid. När förhandlingar krävs för att gå igenom något.

Partiaktiva som inte greppar att samarbete kräver eftergifter från båda håll, kanske inte bör ägna sig åt samarbeten alls.

Så här meddelar Socialdemokraterna:

En S-MP-regering kommer inte att föreslå något återställande av restaurangmomsen i en budgetproposition för 2015. Inte heller kommer det att föreslås någon sänkning av taket för RUT-avdrag. Däremot föreslås möjligheten till Läx-RUT, alltså RUT-avdrag för privatundervisning att tas bort.

Dessa frågor är inte behandlade i regeringsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, utan de har hanterats inom ramen för budgetförhandlingarna.

Vi socialdemokrater har varit tydliga med att vi vill slopa nedsättning av restaurangmomsen. Vi har också varit tydliga med att vi är kritiska till den ojämlika fördelningsprofil som det höga taket i RUT medför. I förhandlingarna om budgetpropositionen för 2015 har vi dock inte vunnit gehör för dessa ståndpunkter.

I kväll kom beskedet om den överenskommelse som S och MP gjort om skolan.

HÄR kan du läsa mer om den. Alla punkterna.

Två punkter av olika dignitet men bra:

Alla skolor ska vara bra skolor. Resurser till skolor ska fördelas efter behov. Särskilda insatser ska riktas mot skolorna med allra sämst resultat. Vi vill ha ett samarbete för bästa möjliga skola. Staten behöver vidga sitt fokus från kontroll till stöd, från att mäta till att utveckla.

Ett estetiskt ämne ska ingå i alla gymnasieutbildningar. 

Ingen tror väl något annat än att jag följer utveckligen kring regeringsbildningen. Eller har tankar om valresultatet. I kväll gör jag det enkelt för mig och lägger upp det (lilla) jag skrivit på Facebook:

Det är lätt att prata om huruvida partier är vinnare eller förlorare.
 Det finns dock sånt som är mycket viktigare än partier och procentenheter.
 Det är hur vi ser på varandra. Att så många väljer ett tankesätt som handlar om skillnad, splittring och skuldbeläggande. Det är och förblir vår viktigare uppgift att bekämpa. På valfritt sätt.

Jag tror många av er funderar på hur ni ska vara med och vara ett av alternativen till rasismen. Därför passar jag på att också dagen efter valet går det alldeles utmärkt att bli medlem i ett parti som står för helt andra värderingar. Under principen ”Sörj inte-organisera”. Jag föreslår Socialdemokraterna.

Går till sängs tryggt förvissad om att Sverige är alldeles fullt av politiska experter. Kul!

I går vaknade vi till nyheten att två moderata politiker i länet lämnade sina uppdrag eftersom de uttalat sig mycket olämpligt i frågor kring invandring. Detta när Radio Gävleborg spelat in med dold kamera i valstugorna. Ett beprövat journalistiskt grepp.

I dag skildras de som tog fajten. En av dom är min partikamrat Martin Vadelius här i Gävle. Här kan du läsa om och lyssna hos Radio Gävleborg.

Utdrag ur artikeln:

Men de flesta politiker vi möter i valstugorna, ungefär sex av tio, tar fajten och bemöter våra reportrar som med dold mikrofon har agerat främlingsfientliga väljare. Det är politiker från samtliga åtta riksdagspartier.

Ett exempel är på torget i Gävle.

– Invandringen har berikat Sverige. Vi har en annan syn än SD, vi är ett av världens rikaste länder, vi måste vara solidariska, säger Martin Vadelius, socialdemokratisk kommunpolitiker i Gävle.

För honom var det självklart att ta debatten.

– Det här är inte en skönhetstävling utan det handlar om att formulera åsikter hur man vill förändra samhället och då tycker jag att man har en skyldighet att ta debatten med en väljare som har främlingsfientliga åsikter, om man nu tycker annorlunda, säger Martin Vadelius.

I går kom ett nytt utspel från Socialdemokraterna.

Vi har sedan tidigare utlovat 10 miljarder ytterligare till underhåll, krav på tågens skick, krav på punktlighet och inte minst att vi vill förstatliga underhållet av järnvägen.

Vi vet att en fungerande infrastruktur är en förutsättning för att Sverige ska kunna växa och vårt välstånd öka. Vi ser att länder där satsningar görs på infrastruktur också klarar sin ekonomi bra.

I Sverige har tågtrafiken nära nog fördubblats sedan början av 90-talet. Behoven är alltså stora. Tyvärr är vi också i ett läge där tågkaos kostar oss fem miljarder per år. Irriterande för privatpersoner som vill hem eller till jobbet. Dyra pengar för företag vars varor måste fram.

När en socialdemokratisk regering därför skulle skjuta till 27 miljarder mer än den plan som regeringen har i dag för att bygga mer spår under planperioden, ser vi hur möjligheterna för människor och företag ökar.

Det är särskilt välkommet i vårt län där möjligheten till transporter är avgörande. Att Stefan Löfven då förstår att vi behöver dubbelspår på Ostkustbanan och lägger resurser för att möjliggöra mer av det är glädjande. Det är något som vi som politiker från länet slåss för i alla sammanhang.

Så förutom den sträcka kring Dingersjö som är planerad kommer vi med en socialdemokratisk regering att kunna påbörja en sträcka till med dubbelspår under planperioden. Vilken det blir får Trafikverket avgöra utifrån var det ger mest kapacitetshöjning.

Socialdemokraterna lägger också fem miljarder mer på vägunderhåll. Järnvägen går inte överallt men människor och gods måste ha goda förutsättningar överallt i landet.

Ett välsmort transportsystem lyfter landet och Socialdemokraterna tänker leverera det.

Jag blir väldigt glad över de samtal som jag har med väljare där vi är helt eniga om att det är ideologin som är det absolut viktigaste. Vilken riktning vi vill ha för samhället.

Inte detaljer framför helhet, inte företrädare framför ideér, inte siffertrixande framför vilja.

Jag önskar verkligen att ännu fler fokuserade på det som är allra viktigast, vilken väg vi ska ta framåt.