Veckan avslutades med att jag åkte till Hälsingland för att fira ett decennium för ett av syskonbarnen. Hur glad blir man inte när man får tårta?

Fanns också andra goda saker med socker i!

Att det finns vettigheter att göra en söndag piggar alltid upp. Hur blev den här helgen annars? Helt inställt på mycket plugg. Kom hem relativt tidigt i fredags och hade storartade pluggplaner. De kom lite på skam. Det fanns nya avsnitt av Love is blind, kläder att sortera och lite allt möjligt för en människa med fredagsfeeling att syssla med. Men visst satt jag stundtals med böckerna om vetenskapsteori, det gjorde jag.

På lördagen skärpte jag till mig, för då var deadlinen nära och pga kyla konkurrerade inte ett promenadsug. Så strax efter lunch och med ett gäng timmar till godo satt jag där. Förstummad av förtjusning över att ha lyckats med första inlämningen till den nya utbildningen. Genusvetenskapens hemtenta skulle in i fredags, men faktiskt skickade jag den redan i tisdags. Väntar fortfarande på återkopplingen på juridiktentan.

Det är en del med studierna, men tanken är att det ska plana ut.

Så i går, efter inlämning, sysslade jag med små projekt här hemma. Till exempel läste jag Martin Luuks bok ”Gud har för mycket tid”. Jag har aldrig ägnat den mannen någon uppmärksamhet alls tidigare. Tills jag såg de här tre avsnitten som är en dokumentär om Killinggänget. Jag vet inte ens hur jag ska beskriva honom, men han verkar så obrydd. Egen. Obrydd över att vara egen. Vilken lycklig kombination! Så nu har jag både läst den här boken samt lyssnat på en del av hans musik. Det obrydda och det egna går igenom allt. Jag gillade det. Verkligen. Så jag kanske tar mig an mer.

Läste också ut en Anne Holt bok, ”Mandelaeffekten”, och påbörjade ”Det är tropiska nätter nu” av Anna Dahlqvist. Det låter som att jag har ett väldigt driv i läsningen, men det har jag inte. Tidigare i år har jag läst ut bara en bok. Tror det är bottenrekord. Har också, mycket vuxet, helt enkelt valt att lägga bort och ge upp på några jag faktiskt inte har lust att ge mer tid. Ska leva för kort för att ge tiden till det jag uppfattar ogivande. Borde kanske applicera det på fler områden i livet.

Fick ett digitalbokabbonnemang av mamma i julklapp och det ska jag snart aktivera. Ska bara läsa några av pappersryggarna i hyllan först.

Det har varit så tungt att gå upp på morgonen alla jobbdagar efter jul. Tungt, tungt, tungt. Är det oxveckigt? Innan jul hade jag någon slags flow. Nu blir jag chockskadad av alarmet exakt varje morgon. Ögonen är springor. Kan inte ha tänt i duschen. Hasar mig till jobbet, vet knappt om jag har kläder eller inte. Måste skådespela människa fram till kl 10. Livat är det inte.