Halva januari har gått. Jag försöker förhålla mig till att julledigheten inte blev den reload som det brukar kunna bli. Av skäl förstås som ingen rår över och efter förutsättningarna var det ändå bra. Men ändå! Som brukar vara ett starkt argument hos en syster nära mig.

Jag har besökt en vän i Enköping och fått staden förevisad för mig. Väldigt kul. Personer som inte sysslar med politik skulle förmodligen bli förundrade över hur det låter när en politiker visar sin kommun för en annan. Samtal om byggande, om återvinning och om både det ena och det andra som jag vet att vänner utanför politiken ALDRIG frågar om. Det är roligt.

Jag har sprungit och promenerat lite. Broddar har man måst ha. Förra helgen var jag i Norrala. Jag hängde mycket med en syskonunge som är väldigt kul. Vi åkte skidor och spark och målade på frukter osv i reklamblad. Sånt man gör.

Alla politiska uppdrag är igång igen. Men med många frågetecken. Allt som var i Stockholm var digitalt den passerade veckan. Och nu ställs det om inför nästa. Fortfarande många frågetecken. Jag försöker anpassa mig och go with the flow.

Just i dag är jag hemma hos Daniel och vi håller i en digital medlemsutbildning för socialdemokraterna. Första gången vi gör just den här digitalt, och vi kämpar på!

Ser att solen skiner ute. Strax ska vi nog gå en sväng på lunchen. När jag öppnade mina flöden i morse så var allt norrsken. Så härligt att se att så många var glada över det!

Coviden rasar. Är så glad över att det verkar vara så lindrigt för de allra flesta som vaccinerat sig. Vaccinet är en blessing. Men jag är ändå livrädd för att det ska mutera och bli något annat som inte inte vet hur vi ska rå på.

I veckan hämtade jag ut nya glasögon, de ni ser på bilden. Jag är nöjd med dom.

Krukväxterna. Jösses alltså, jag förlorar så många av kompisarna. Är ledsen. Bedrövad. Men det är ändock bara växter.

Nu dags för resten av januari.