Den här gigantiska rackaren fick jag rädda ut i morse. Största jag haft inne. Nu är den ute och lycklig hoppas jag. Obs! Helt normalstort glas. Fatta så stor!
Dagen till ära har jag skrivit detta:
Purrhavre, sydpipistrell, sommargylling, storfjällig skoläst, mulmknäppare, klubbfibbla.
Du kanske inte visste att arterna fanns? Men det gör de, även om de är rödlistade av Naturvårdsverket. Vart femte år görs en inventering och rödlistning av hotade arter i Sverige, senast 2015.
Världsmiljödagen instiftades 1972 efter FN:s miljövårdskonferens i Stocksholm. Det är i dag den 5 juni och det är ett utmärkt datum att uppmärksamma miljöfrågor på.
Klimatet är den fråga som får mest utrymme i debatten, men vi ska inte glömma bort andra problem. Giftiga ämnen i naturen, hur plaster och partiklar påverkar i våra skogar och vatten. Hur avlopp, jordbruk, industrier och vägtrafik leder till övergödning. Hur skogsskövling, eller skogsstyckning (tex genom vägbygge) försvårar livsmiljön för många arter.
Vi är helt beroende av den biologiska mångfalden. Förutom att varje art som utrotas inte längre finns till för sin egen skull, riskerar ekosystem att rubbas. Konsekvenserna av det är svårt att överblicka. Insekter eller svampar som vi knappt ser är sådant vi inte ägnar någon större tankekraft åt, men i naturen spelar de en stor roll. Ekosystem kan rubbas när en art försvunnit, men också när arter införs. Det senare, invasiva arter, ställer till problem för den ursprungliga floran och faunan. Den vackra lupinen till exempel är vi många som uppskattar men den trycker undan andra arter.
Ett exempel på ekosystemtjänst är att vi människor är helt beroende av bin och andra pollinerare för att grödorna ska växa. En tredjedel av alla vilda bi- och humlearter är i dag rödlistade.
Den mat som vi äter, byggnadsmaterial vi vill ha mm produceras av system och komplexa nät av arter som agerar tillsammans uppgraderar grundämnen till näringsämnen. Utan en mångfald av arter fungerar det inte. Just nu pågår en av de största artutrotningarna i planetens historia. Om vi fortsätter i samma takt riskerar vi att mängden vilda ryggradsdjur minskar med två tredjedelar redan till 2020, jämfört med 1970 visar Living Planet Report 2018.
Sverige ska vara ett föregångsland och den socialdemokratiskt ledda regeringen är på. Det här är ett arbete som måste prioriteras för vår överlevnads skull och då duger det inte att skära ner 25% på Naturvårdsverket, som M och KD gjorde i den höstbudget som röstades fram med stöd av Sverigedemokraterna. Visst kan det tyckas hopplöst, men tex Naturvårdsverket visar att mycket kan göras. Investeringar i naturreservat och skyddade skogsområden är exempel på investeringar för biologisk mångfald.
Under förra mandatperioden satsade därför regeringen 4,3 miljarder kronor för att öka skyddet för biologisk mångfald och naturskogar, samt inrätta fler marina reservat. Vi avsätter även resurser för underhåll av naturreservat. I vårt län har till exempel Oranas naturresrvat i Gävle fått 500 000 för skötsel, stängsling, stubbfräsning och översyn av en färja. Ängar har restaurerats och används nu för bete. Mellanljusnans naturreservat i Ljusdal bildades 2015 och omfattar 1 041 hektar. En stor satsning på friluftslivet gjordes året därpå. Och det är viktigt. Enligt senaste rapporten är 800 arter i Gävleborg rödlistade.
Det finns förstås så oerhört mycket mer vi måste göra och en bra sak är att du kan göra något i dag. Bygg ett bihotell, sätt ut en bivattnare, spar delar av gräsmattan blomstrande, köp ekologisk mat som minskar användningen av bekämpningsmedel.
Ha en fin världsmiljödag!