I måndags åkte jag fram och tillbaka till Norrköping för att träffa den del av Migrationsverket som ansvarar för landinformation och landanalys.

Så här: ”Lifos ansvarar för inhämtande, analys och presentation av information avseende förhållandena i ursprungsländer. Bland annat används den information Lifos tar fram som underlag vid handläggning av utlänningsärenden.”

Den här avdelningen har alltså ingenting med något beslutsfattande att göra. Varken i enskilda ärenden eller till exempel vilka länder man kan utvisas till.

Lifos är också en databas, som förvirrande nog heter lika. Där läggs det upp både egenproducerade rapporter och andras rapporter. Viktigt att veta då är att när andras rapporter läggs upp (människorättsorganisationer till exempel) som drar slutsatser, betyder det inte att det är Migrationsverkets rapporter. Det handlar bara om att tillhandahålla information.

Jag fick exempelvis veta att en gång om året åker personal till Afghanistan, ett av världens farligaste länder. Oftast tillsammans med motsvarigheten i Norge.

Man åker till Kabul. Man åker ingen annanstans. Men, det bedöms som för farligt att röra sig ute i staden och i landet så främst går inhämtningen av kunskap till så att de som ska lämna information får komma till ambassaden och lämna den där.

Jag förstår att man väljer det tillvägagångssättet. Det är också bra att vi vet att det är så det går till.

Det var ett väldigt bra samtal och bra information och jag är glad över de i personalen som tog sig tid att möta mig.