Att ge en skev bild av ”vanligt”, med ett syfte

Under en period har en moderat riksdagsledamot från samma kommun som jag spridit en bild som handlar om det han kallar en ”vanlig” familj från Gävle, utifrån en undersökning som han bett riksdagens utredningstjänst att göra.

Nyligen uppmärksammades jag på att han skrivit om detta ytterligare en gång. Skärmdump från hans blogg.

beckman

Här är en skärmdump från de förutsättningar han gett till utredningstjänsten och som han kallar typfall.

typfall barnfamilj

En bloggare har redan gjort en genomgång och check av innehållet i hela rapporten. Författaren visar en konkursmässig familj som lever över sina tillgångar redan i dag. Lyxfällanvarning alltså. Jag medger att jag inte i detalj har gått igenom alla räntelägen osv. I det inlägget finns också hela rapporten och en konversation med Beckman.

Kollar lite snabbt. Ser att båda bilarna körs dubbelt så mycket som genomsnittet på ett år. Enligt Trafikanalys.

mil

Hur många i Gävle använder RUT? Jag menar, den här familjen har alltså använt det för långt, långt mer än en genomsnittlig familj. Är det vanligt i Gävle? Vad visade den granskning som Arbetarbladet gjorde i mellandagarna?

rut

Min poäng är att exemplet inte är en ”vanlig” Bomhusfamilj. Det här är en familj som äger ett hus, äger ett fritidshus, reser utomlands, betalar för läxhjälp till barnen, kör vansinnigt mycket bil samtidigt som de också flyger inrikes och ständigt rustar. Allt det. Inte något av det. Allt.

Och den ska utifrån de paramentrarna vara en familj det blir väldigt synd om med ett socialdemokratisk regering. Det är den här familjen vi ska se framför oss som den typiskt svenska familjen tycker Moderaterna.

Det ger oss en något skev bild.

I Sverige finns det i runda slängar 250 000 föräldrar som lever ensamma med sina barn. Arbetslösheten är över sju procent. Människor är sjukskrivna, utförsäkrade. Människor i långvarig arbetslöshet ökar. Kommunernas kostnader för försörjningsstöd skjuter i taket.

Och Beckman fortsätter tala om en vanlig familj i Bomhus, och tycker att politiken ska formas efter de som väljer att ha dyra levnadsomkostnader som ska subventioneras.

Ingen miljöhänsyn inräknad.

Tjing!

Uppdatering: När Lars fick vetskap om det här inlägget tyckte han jag kunde 1) beställa en egen RUT-undersökning 2) skriva en debattartikel och att skälet till att jag surade var detta han nu bevisat, att en ”vanlig” familj skulle förlora 16 000 kronor om året på ett rött styre. Poängen med mitt inlägg, att hans exempel är konstruerat för att han ska kunna säga som han vill utan att exempelt är särskilt relevant, har gått honom helt förbi.