SvD har gjort en enkät bland kvinnliga riksdagsledamöter om hot. Detta rullade på TV igår kväll och Ulla Andersson från Gävle berättade om ett hot hon varit utsatt för. Alldeles nyss ringde Arbetarbladets journalist till mig. Hon ringde runt till länets ledamöter.
Jag berättade om det hot som jag anmälde i höstas, att det i sig inte gjorde mig rädd men att jag sammantaget kan bli rätt rädd inför framtiden eftersom det verkar som att det är ”okej” att uttrycka sig nästan hur som helst till människor med politiska uppdrag. ”Det ska ni tåla”. Att vi blir granskade utifrån den politik vi för, absolut. Det är dock inte samma sak som att kommentarsfält ska få vara fyllda med vilka idioter vi är, hur dumma i huvudet vi är.
Att folk som vi möter, ofta t ex torgmöten, tar sig friheter att uttrycka sig mer än elakt om oss. Det ska vi heller inte tåla eftersom det handlar om oss som personer och inte om våra handlingar.
I veckan blev en av de jag jobbar närmast uppringd och under ett i övrigt otrevligt samtal sades det ”Vi har googlat upp en bild på dig nu, du ser ut som en gris”.
Det är inte på något sätt att jämföras med ett hot, men allting tillsammans gör att det blir en börda att bära.
Jag fick frågan om jag ändrat mitt sätt att agera. Det hoppas jag att jag inte har. Däremot påverkar det hur jag mår. Det är, åtminstone inte för mig, en enkel sak att bortse från att människor som aldrig träffat mig (gissar jag), aldrig pratat med mig berättar om hur jag är och vad jag tycker och så vidare. Aldrig i positiv bemärkelse då, sånt är vi ju sämre på att sprida.
Förutom obehagliga upplevelser för oss som har förtroendeuppdrag nu, träffar jag många som säger att de aldrig skulle kunna tänka sig att syssla med politik just för att man utsätts för den här typen av saker. Duktiga människor som vi skulle behöva som bärare av demokratin. Men de är inte beredda att få behöva höra kommentarer om hur de ser ut, att deras familj ska bli hotad, att saker de säger ”alltid” misstolkas osv.
Vad får vi för demokrati om det ska fortsätta på det här sättet?
Ingen kanske. Dyrt pris.