I den här artikeln skriver Paulina Forslund om nationalsocialism och jämställdhet.

”När vi nationalsocialister talar om jämställdhet könen emellan är lika fördelning av till exempel diskning en ickefråga. Vi ser istället till de båda könens verkliga färdigheter och anser det vara en självklarhet att var och en tar sitt ansvar för ett harmoniskt samspel.”

”Sanningen är den att någon måste organisera hemmet och ta hand om barn och äldre. Naturen har sett till att det i 99% av fallen är kvinnor som lämpar sig bäst för dessa uppgifter.”

”Men vad ska männen göra då? Ja, ungefär det nordiska män av idag inte gör. Försvara sitt folk, uppfostra sina söner till män av heder och ära och se till att familjen/ätten har det den behöver för att leva ett tryggt och fullgott liv.”

”En annan mycket viktig del i detta är vår nordiska syn på kvinnan. Våra unga flickor ska inte vara veka, nådiga, små och hjälplösa. Nej, istället ska de likt sina bröder uppmuntras och fostras att vara starka och modiga.”

Utifrån de två tidigare citaten är det lätt att undra hur det går ihop? Varför är det män som ska uppfostra män? Och kvinnor kvinnor då antar jag? Mycket å ena sidan, å andra sidan. Det står ju tydligt att vi är ämnade för olika saker. Både ha kakan och äta den?

Det här med att vi är lämpade för olika saker. Sanningen är ju att vi uppfostras rätt hårt för olika roller. Hur det blir så förstås v texten. Vi förväntar oss olika saker av män och kvinnor. Kvinnor ska passa barn och äldre. Jag vet inte vilken vetenskap som säger att 99 procent av kvinnorna gör det bättre än männen, men konstaterar att jag tillhör den unika procent som inte är bäst på det. Känner ett antal män som är bättre lämpade.

Och ni nordiska män som inte försvarar ert folk eller er ÄTT? Skärp er … Ätter liksom. Vem talar om sin ätt? Är ätten Forslund stor och stark? Och varför är den viktigare än någon annan?