Kultur kan lyckligtvis vara allt möjligt. En gång i tiden trodde jag att det var bara opera och annat jag upplevde som svårt och sade något föraktfullt om det. Men en vän kontrade med det enkla: ”Du läser ju massor med böcker”. Nåja. Det var då.

Men varför är exemplet relevant? Därför att kultur och vad människor gör är brett. En del av det fortfarande ses som fult av vissa. Kläder och mode är på stark frammarsch och ses inte lägre generellt som ytligt. Det finns gott om utställningar, böcker och annat som kopplar ihop hur vi klär oss med annat i omgivningen och ses som seriöst forskningsområden. Bra.

Ett område som fortfarande ses på med tveksamhet från många är skönhet i form av smink och krämer och annat. Kallas tydligen av de insatta för ”Beauty”. Jag är inte insatt, men jag är väldigt intresserad. Var säkert minst 16 år innan jag drog på mitt första smink. Sminkar mig fortfarande inte särskilt mycket, men är väldigt intresserad av vad som händer när det gäller smink, hudvård, naglar och lite grann hur marknaden kring olika skönhetsbehandlingar ser ut. Trots det är mina naglar oftast naturella.

Hur som helst. Förra llördags var jag och min syster på Daisy Beauty Glam Day i Stockholm. Bossen på tidningen, Kicki Norman, skriver om den här. På första bilden syns jag och Lina! Camelliss har också skrivit om dagen. Så också Beauty by K. I den sista länkningen finns en bra genomgång av det Kicki pratade om, fem Beauty-myter.

Jag plankar hela texten:

Myt: Mikroplaster i haven kommer från skönhetsindustrin
– Fel. Mikroplaster ska vara förbjudna i hela EU år 2020 men i Sverige förbjuds de redan i år. Det är mindre än 1% av plasterna i östersjön som kommer från skönhetsindustrin. De största bovarna är bildäck, fiskeindustrin och ”tyget” fleece.

Myt: Naturliga ingredienser är bättre än syntetiska
– För vem är den bättre? Naturliga produkter framkallar mer allergier men ekologiska odlingar är ju bra. En molekyl är en molekyl är en molekyl oavsett om den kommer från en buske eller ett labb. Dessutom är märkning problematisk. Olika eko-märkningar betyder oika saker och dessutom är en eko-cert stämpel jättedyr för företaget att köpa. Kom även ihåg att produkter där vatten eller salt finns med kan aldrig vara ekologiska. Ekologiskt är ett sätt att odla och vatten och salt odlas ju som bekant inte.

Myt: Parabener ger cancer
– Nej. Parabener är konserveringsmedel. De parabener som har någon som helst liten kopplig till eventuella sjukdomsfall används verkligen inte i kosmetika.

Myt: Kroppen ”äter” det du smörjer den med
– Men nej. Huden är ett skydd. Den kan ta upp vissa molekyler som är pytte, pytte små och tillförs under lång tid, som tex från ett nikotinplåster. Huden tar upp ca 0.1 – 0.01% av vad som läggs på den. Och bara för att det tas upp av huden betyder inte att det tas upp av kroppen! Retinol är en ingrediens som det debatteras om hur mycket som tas upp av huden och som sedan transporteras till levern.

Myt: Naturliga ingredienser är giftfria – och tvärt om
Allt, ALLT, kan var giftigt. Det handlar om dos och koncentrat, inte om ämnet i sig. Det spelar ingen roll om det har vuxit i en skog (flugsvamp) eller kommer från ett labb så handlar det om mängden.

Alla punkterna är viktiga för de är folkbildande. Och som naturvetare tycker jag de är mycket viktiga att ha koll på. Myter är så gott som alltid dåligt.

Jag rekapitulerar en Fejjan-diskussion med en miljöpartist för något år sedan. Hen hade länkat någon sån dussinartikel med en rubrik i stil med ”Städa inte med kemikalier”. Istället för saker du kan köpa på flaska städhyllan skulle det vara typ citron och bakpulver. Jag ifrågasatte inte grejen, men rubriken. För vad är citron och bakpulver om inte kemikalier? Hetsig stämning blev det. För hur kunde jag ifrågasätta detta. Det gjorde jag inte, men poängterade återigen stillsamt att citroner i allra högsta grad är en cocktail av kemi. Det gick inte hem. Det hänger ihop rätt mycket med myterna …

Det här blev ett inlägg som blandade högt och lågt. Ingen röd tråd och ingen tydlig poäng. Så kan det få vara ibland.

Somliga dagar är inga bra dagar, trots att de egentligen inte är särskilt dåliga. Det är bara ett drygt töcken över hela dagen.

Sov skitdåligt. Eller sov jag ens? PÅ natten kom meddelandet om dådet i London. Knuten i magen.  Såg just att min kollega Lawen Redar kommenterade det så här:

”Fruktansvärda rapporteringar från London om tiotal skadade vid attentat (rubriceringen misstanke om terrorbrott) riktat mot muslimer. För varje islamofobiskt attentat som sker i Europa efter Daesh dåd, desto mer har Daesh lyckats med sin våldskult och ambition att rasera den liberala demokratin där var och en av oss ska ha en plats: religiös som ickereligiös. Islamofobiska terrorister och Daesh har därför samma agenda i Europa: terror, splittring och rasering av ett demokratiskt samhälle med grundläggande fri och rättigheter. Mina tankar till de drabbade.”

Var på fullmäktige och budgetdebatten fram till lunch innan jag behövde ta tåget till huvudstaden för att delta på Ecpats sista styrelsemöte innan sommaren. Kommenterar också formen, det är en onödigt lång budgetdebatt. Den hänfaller åt lite för mycket allmän politik och för många utsvävningar och av någon anledning har vi kulturen att så många som möjligt ska prata. Det är ingen bra form. Tappar i spänst.

Utfallet var som väntat. Sverigedemokraterna lägger ner sina röster, dvs stöttar ingen budget. Och då vinner den rödgröna budgeten, vilket är bra eftersom jag så klart tycker den är bäst. Vad händer nu? Vi får se. Budgeten rullar ju inte förrän om ett halvår, men somligt ska ju förberedas.

Vill bara påminna om att jag ända sedan jag började med lokalpolitik fått höra att Socialdemokraterna i Gävle är maktfullkomliga, detta från motståndarna i Alliansen. Eftersom de intalat sig det så hårt, blev de chockade när vi lämnade våra poster då vår budget föll förut.

Det står helt klart för mig att Gävle måste få en ny konstellation som leder politiken. Blockpolitiken som den ser ut nu måste dö. Varför? Well. Se ovan. More to come.

Det är vansinnigt varmt ute. Det är jobbigt tycker jag. Inte jubelkörer från min sida.

Jag medger att jag mentalt checkat ut från Stockholm redan. Då är det svårt att vara här. Det finns annat jag vill göra när syrenen nästan blommat över.

Och annat är inte att var ledig, det är bara att jobba hemifrån, och i trakterna kring där jag bor.

Gick ner i gymmet. Lyfte en del saker så jag blev svettig. Alltid något. Nu ska jag läsa ut en bok från riksdagsbibblan så jag kan lämna den innan jag åker hem sedan. En hårding av Lapidus.

Det var måndagen det.

I helgen har jag haft förmånen att umgås med vänner Ätit och fikat ganska mycket. Men svängen på Mary var topp!

Kommer till Stockholm. Hade fått blombud förra veckan. Jag gissar utifrån lappen att det handlar om uppskattning för engagemanget kring utvisningarna av ensamkommande. Jag blev så glad. Jag tänker att blommorna egentligen är till alla i Sverige som just nu sliter för att få behålla de som kommit att bli deras familjemedlemmar och vänner kvar här, istället för att de ska skickas till sannolik död.
2015 tog vi emot de som flydde från krig och förföljelse. 2017 skickar vi dem till krig och förföljelse.

Det är väldigt svårt att hålla skavet borta, men kanske kan man ändå försöka lite?

Mitt viktigaste är mitt engagemang i folkrörelser som jag tror på. För att inte sitta hemma och vara arg och känna mig helt hjälplös. Det sista kanske händer ändå, men då är jag i alla fall inte ensam och jag har provat att göra något.

Mycket annat också. Ibland googlar jag på olika saker som har med enkelt liv att göra och för en tid sedan hamnade jag på bloggen Trettiosju grader – Livet ska inte skava. Jag läste runt, gillade mjukheten och friheten från pekpinnar. Bara kloka tankar, ungefär som jag tror de flesta har men kanske inte fäster på skärm. Någon måste göra det och det gör Jenny och Malin.

Som ett lugn det som stormar ibland. Läs bloggen och resten. Troligen finns något tankeväckande för dig som kan mjuka upp lite.

Hade en väldigt bra dag i Hudiksvall i måndags tillsammans med de duktiga, lokala partivännerna. Information om kommunens hållbarhetsarbete, besök på Kopparslagaren (ett ekobygge mitt i staden) och så avslut på nystartade Dellenmejeriet! Lokal mjölk till de konsumenter som önskar det och stadiga mjölkpriser till levererande bönder. En uppstickare som blivit mycket populär.
Tack för en bra ordnad dag!

Läraren Ute Stöckkmann som skriver till Fridolin.

”Det är orimligt att anta att bara var tionde ungdom i denna kategori  skulle ha skyddsskäl eftersom vi vet hur utsatta ungdomarna är. De flesta har afghanskt ursprung och de tillhör den diskriminerade minoriteten hazarer. Många har flytt från en flyktingtillvaro i Iran på grund av rädsla för att skickas till kriget i Syrien. Andra riskerade att bli dansande pojkar hos någon lokal klanledare, hotades av tvångsäktenskap eller flytt från talibanterror.

Den låga bifallsfrekvensen kan enbart betyda att ungdomarna systematiskt blir misstrodda, vilket omskrivs med att de inte kan göra sina asylskäl sannolika. Med dessa migrationspolitikens sannolikhetskalkyler skickar vi, med ditt goda minne, lovande ungdomar till en utsiktslös framtid, till en tillvaro utan respekt för liv och mänskliga rättigheter!”

Isobel Hadley-Kamptz skriver ledaren: ”Ensamkommande lever med konstant rädsla för döden i Kabul”

”Nu sitter de fast i byråkrati som till synes slumpmässigt skickar iväg en del av dem till Afghanistan, ett av världens farligaste länder. Detta oavsett om de kanske är uppvuxna i Iran och helt saknar familj och vänner i Afghanistan. Väl där kommer de hamna på gatan och sannolikt plockas upp av någon krigsherre som lättillgänglig kanonmat. Det här är alltså en framtid som tonåringar i Sverige och Dalarna just nu måste oroa sig för, utöver att försöka göra bra ifrån sig på nationella proven.”

Ett gott exempel på att rättssäkerheten i Sverige inte fungerar när det gäller det här. Tvillingarna får helt olika besked, en ska till Afghanistan, en får stanna i Sverige. I texten säger Migrationsverket:

”Migrationsverket har inte kommenterat brödernas fall specifikt men säger generellt att säkerhetsläget i Afghanistan är allvarligt. Att det är en lågintensiv väpnad konflikt. Men inte så allvarligt läge att alla riskerar att råka illa ut bara av att vara där.

– För att Migrationsverket ska bedöma att någon från Afghanistan är i behov av skydd krävs det individuella skäl. Att det finns ett hot riktat mot just den personen, säger Peter Mokvist som är rättslig expert i asylfrågor på Migrationsverket.”

Vill påminna om att alla svenskar rekommenderas att INTE åka till Afghanistan.

”Livet är för kort för att slösas bort på att ha tråkigt. Vi passar på att på ett glädjefyllt sätt arbeta för vårt folks befrielse.”
Nordisk Ungdom beskriver sina arbetsmetoder på så vis.
 I den här artikeln finns en film på när de ”arbetade” i söndags. ”Stolta, svenska, unga män” (min ironi) från Nordisk ungdom ger sig på en grupp som manifesterar för ensamkommandes rättigheter. Hat, hets och våldsamheter. De som manifesterar håller emot.
Jag har tittat på de här 15 sekunderna många gånger. Jag tänker på Falun på 1 maj där vidriga ideér förklädda i vita skjortor marscherade i räta led. Att våldsideologier tar plats kan vi inte acceptera. Det har vårt öppna och trygga samhälle ingen plats för.
Kanske är det inte så dramatiskt som i ”sista striden är här”, men den strofen har relevans.
Jag kan inte annat än hålla med den skrikande hjältinnan på filmen ”Gå härifrån!”.
Så här beskriver Nordisk ungdom det de gjorde: ”Nordisk Ungdom protesterade den 7/5 mot svenskfientliga krafter på Mynttorget i Stockholm. Demonstrationen som Nordisk Ungdom protesterade emot är en del i försöken att översvämma Sverige och Europa med invandrare från Mellanöstern med närområde.”
Våldsideologier och extremism är det som skrämmer mig. Upphetsade vita män i grupp som ger sig på lärare och socialarbetare som manifesterar stillsamsamt skrämmer mig. Samma män som vill få mig att tro att människor med en viss religion eller mörkare hud än mig skulle vara ett hot. De ser inte ens ironin i det. Hade inte räknat med den mentala förmågan heller.
Alla ska känna trygghet i vårt samhälle och de här männen och deras kamrater är ett stort och reellt hot. Vi backar inte.