Författararkiv: Elin

Är livet en chokladask?

Riksdagsuppdraget

Mitt förtroendeuppdrag som jag ägnar så mycket vaken tid åt är fantastiskt. Att få arbeta för det jag tror på tillsammans med andra. Oftast är vi överens. Inte alltid.

Hela året har varit politiskt udda, men vi strävar på kan man säga.

Migrationsfrågorna är fortfarande ett område där jag tycker att retoriken och en del annat från en del i mitt parti är helt snett. Fortfarande. Det är en sorg. För människorna som drabbas förstås.

Mest utspelar sig vardagen i själsdödande mötesrum. Men inte alltid.Det här är smakprov på hur olika uppdraget kan se ut.

Jag och S-kompisar på byggarbetsplats. Jag sätter upp valaffischer till EP-valet med ombudsmannen. Hela utskottet besöker Finland i september. Tågåkande. Detta eviga. Never ending.

bild2bild6bild18

bild1

Träningen

Jag har, med undantag för kortare perioder, varit riktigt duktig med mina motionstillfällen. Årets mål var 150 motionstillfällen. Allt från dödsträning på gym till långa promenader. Jag klarade det. Med råge. Så väldigt nöjd med det. Tyvärr är det med motion som med tandborstning. Aldrig blir man klar! Det bara kommer igen!

idag1

Mina systerungar

Det är roligt att ha syskonbarn. Ett SMS kom i våras. Den näst yngsta undrade saker. Jag läste på. Vi hade ett intressant samtal. En skock av dem kom och hälsade på mig i somras och vi hängde i parken. De största har långt mkt större fötter än jag nu för tiden. Såklart gör vi en del annat också. Kommer aldrig glömma när den grävlingsnyfikna nästan cyklade in i grillen vid midsommar.      bild16 bilen

Det yngsta är i full färd med att lära sig saker som är bra när man bor på landet. Om traktorer till exempel.

bild19

Som de flesta barn i Sverige har hon så oförstörda fötter och när de sover är det så lätt att fundera över vad de ska behöva göra. Men just eftersom hon är född i Sverige tror jag det kommer att gå bra. Hoppas jag. Här syns samma påslakan som jag hade när jag var liten.

bild14

Mer familj

Jag är inte med min familj så mycket som jag skulle vilja. Av massor av olika skäl. Men förstås händer det.

I somras badade vi. Mormor följde med till stugan. Och jag fikade hemma hos henne.

bild12bild11bild17

Paris

Jag var i Frankrike tre gånger. För att hälsa på min människa. I juni var Daniel också med och vi stod i världens kö. Den hade fler rader än vad som syns på bilden. Till Versailles. Det var det värt trots alla timmar. Också i Frankrike protesteras det mot våld i nära relationer.

bild7bild21idag4idag5

Fin värld

Jag promenerar rätt mycket. Både runt i Gävle och förstås när jag är i Norrala. Det är så mycket som är fint i världen.

bild20bild3bild13

idag10idag8idag6

idag7Hästarna

Hästarna som förgyller livet. Och vännerna med hästarna. Den här bilden är när vi är mitt ute i skogen, i ingenstans, och försöker orientera oss för att ta oss till hambergerrestaurangens drive in med hästarna. Vilket lyckades. Nu kan vi vägen och behöver inte bli fast mitt i skogen fler gånger. Queenie. Denna älskade pärla.

bild15bild8

En lämplig uppmaning på det som jag fixade utifrån ett citat i boken Kvinnokungen.

bild4

Växtkompisar

Nu i slutet på året är mina krukväxter deppiga och jag har vuxet och moget skiljts från en del av dem som vägrar samarbeta. Men jag ska inte glömma att det funnits tider då de varit magnifika.

bild9

idag3

Vänner

Peppiga vänner kan man inte få nog av. Som här, när jag meddelar att jag äntligen köpt en allergimedicin för ögonen.

bild5

I februari var vi till exempel några tjejer som var på Femfest. Det var så bra och ledde till att jag nu kan Min stora sorgs alla låtar utantill och det är jag stolt över.

idag2

Saker första gången

I år var första gången som jag träffade Sally, syrrans hund. Ni ser ju själva vilken goding hon är. Det var också första gången jag blödde rejält med näsblod, och jag tänkte stillsamt att efter 40 går det verkligen utför. Det var också första gången jag höll ihop en ceremoni när en person har dött. En bekant frågade och det var en stor ära, och hennes koncept var mycket bra. Lättsamt. En hyllning till det som varit även om sorgen var och är stor.

idag9

Hjärtat

Livet och kärleken. Hjärtat har fått sig en rejäl prövning. Och i prövningen visar det sig (som vanligt) att vännerna alltid är där. Alltid. Lyssnar tills öronen ramlar av. Som en vägg bakom mig. Nu verkar det ordna upp sig. Liv Strömqvists bok har varit en tröst kan man säga.

bild22

Årets prestation, fast det gick bra, var när jag i början på sommaren helt slutade dricka den bruna läskeblask som jag varit rätt beroende av. Jag ba: Pep*i M*x bestämmer inte över mig! Och så gjorde den inte det. Det finns en fördel med att bara sitta i enklare beroenden.

Det var det. 2020 kan komma.

En riktigt bra utflyktsdag

Blev hämtad av Markus på mataffären där jag köpt lite nödvändigheter. Så åkte vi till återvinningen med lite grejer (återvinningen i Gävle är så så så bra) så det känns fräscht. Vidare till Hemlingby där vi gick sexan. Såg Sveriges kanske oräddaste rådjur. Så graciösa och fina är de.

Så till en växtbutik. Jag skulle ju inte ha nåt. Men det skulle jag visst. Kolla vad söta.

81624717_10158032226313474_6365182811602681856_n

Nu kollar jag Sameblod (har ont i magen av den) som precis kommit upp på Netflix och så fixar jag lite med samtliga krukväxter. De har inte haft en sån bra höst alls tyvärr. Vi får hoppas på ett bättre 2020 för dem, liksom för oss alla.

I går gjorde jag lite annat som gör att nyåret känns välkommet. Putsade och fixade med alla skor. Tvättade och strök. Lät en tavla finna sin plats.

KUL!

I slutet av annandagen

Jag måste ha varit uttråkad förut för i kväll känner jag igen känslan.

Jag har promenerat massor i skogen, träffat någon vän, hängt med rolig familj, hund och djur. Läst. Slösurfat. Kollat på TV. Nu är gränsen nästan nådd för vad jag klarar utan mina saker hemma.

Men det är vackert. På julaftonskvällen kom snön. Ett lagom tunt täcke. Gjorde allt vitt och vackert. Lite mer strösslande av sol hade varit toppen också men man kan inte få allt.

Jag har dock fått mycket knäck. Nöjd över det.

I dag har mamma fyllt år. 59. Det har vi firat med bland annat pastasallad!

IMG_2243 (002)

Ingen stress!

Det är natten mot julafton. Faktum är väl att det per definition är julafton. Men jag brukar tänka att jag nog ska sova först så det känns på riktigt. Precis som när jag har födelsedag.

Jag är där jag alltid varit på julen. Det är helt lugnt och jag har mest ätit knäck och Dumlekola.

Skulle ta en bild på mig och katten men både unge och hund kom med på den. Så kan det gå. Inte blev den så bra heller men det gör inget.

IMG_2135 (002)

Ett litet aber är att jag sov middag två timmar. Apropå att inget är stressigt. Jag hade strukit klart juldukarna.

Nu är jag alltså inte trött så här sitter jag och googlar på både det ena och det andra. Mest om vårt förhållande till prylar. Aktuellt i juletid.

Vi får alltså ingen snö. Här är lite kallt och fläckvis halt. Det är väl så det får bli.

Jag har knäck, familjen och djur. Det blir jul.

Valkretsstöd och milkshake

I går var vår valkretsombudsman Sanna i riksdagen med oss ledamöter från Gävleborg. Vi gick igenom planering inför första delarna av året och jobbade med en del debattartiklar.

Så här kan det se ut när vi jobbar. Observera min juliga rosett.

E4BD6C6D-2D62-4C2C-A0BA-3AF318FBC37F (002)

På kvällen var det så att säga sista kvällen i Stockholm innan juluppehållet. Sista dagen är i dag.

Då blev det inte kontorshäng utan burgare och bland annat milkshake. En redig.

IMG_1988 (002)