Vi är de finaste av vänner.

Nog vet jag att det finns människor som inte vet bättre. Som tror att det inte finns någon personlighet i vad de ofta föraktfullt kallar för ”en råtta”. Det finns ju för tusan människor som inte ens tror att djur, något av dom, har några känslor till och med.

Men alla vi som gärna umgås med djur och kanske har förmånen att få ta hand om ett vet. Vi vet att det är stora individer som ibland paketerats i rätt små kroppar.

Det är något särskilt när ett djur som är så galet mycket mindre än jag visar den största tillit till mig. Som hoppar upp i min hand när jag håller fram den. Som när hon tröttar på att springa runt på ett golv kommer fram till mig och klättrar på mig istället. Som fastän hon skulle kunna bita sönder mitt kött aldrig har satt tänderna i mig så blodvite uppstått.

Det är rörande med en sån vänlig, liten filur. Att hon också är hysteriskt söt när hon tvättar sig, när hon badar sandbad och när hon gör lite taffliga hopp är en bonus.

Cindy föddes på Snögatans Hamsteruppfödning i Gävle. HÄR kan man läsa om Cindys kull och se bilder på henne och hennes mamma Kajsa. Bedårande naturligtvis.

Ingunn som har uppfödningen är väldigt duktig på att fotografera hamstrarna hon föder upp. Bilderna nedan är från hennes senaste guldhamsterkull och är tagna från hennes hemsida. Först när ungarna är tre veckor, sedan fyra veckor. Kika gärna runt på hennes hemsida själv för att se alla ljuvliga bilder. Spana in Snö, Månsken, Bris och Vind.

Och det där med att elakt kalla någon för råtta … En råtta är långt mycket smartare än en hamster (förlåt Cindy) och används till exempel för att nosa upp landminor där det behövs. Eller så kan man ha dom som husdjur som kräver mycket, mycket aktivitet. Som en hund typ.

Jag har haft råttor i omgångar, och här kan man se mig med två av dom på axeln även om den ena gömmer sig lite.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA