Det finns en (finns mååånga fler, men jag tänker på en alldeles särskild) person som skriver en aslöjlig blogg. Den är fånig på alla sätt och vis. Ständigt felstavad och full av utropstecken, smileys och sådant som får hjärtat att kränga sig av olust. Innehållet är alltid patetiskt och väldigt motsägelsefullt. På mitt förra jobb brukade vi ibland läsa den på rasterna, lite tillsammans för att skratta elakt ihop.

Jag tror kanske inte jag ska introducera det på mitt nya jobb. Jag njuter faktiskt av att den är så rysligt dålig. Fast lite skrämmer den mig också eftersom det trots allt är en riktig person. Det slog mig just att det kanske inte är det …

Här är Markus och han är så skitnöjd med sin nya bil. Ganska fin är den. I dag följde den med och handlade.

Här kan man se lite av insidan på en bil. Den ser ungefär lika speciell ut, som alla bäbisar vars föräldrar skickar bilder på när de är nyss utkrystade. Muffinsboken köpte jag så jag tänkte baka ihop två motiv till ett och de gick ju galant.

Den här boken läste jag precis ut. Har sett att författeren Malin Persson Giolito varit med i en del tidningar, bland annat för att hon har någon typ av lyckad blogg.

Hon är säkert tevlig på alla sätt men det är unket att i en nyskriven bok ha en gravid kvinna som inte verkar ha några tankar kring detta med att dricka alkohol.

”På kontoret drack Hanna ett halvt glas champagne”
”Hon hade druckit två glas vin och var på ett lysande humör”
”Christophe reste sig från golvet framför den öppna spisen där han just tänt en brasa och kysste Hanna på båda kinderna innan han sträckte fram ett gla mörkrött vin. -Micket bra för alla bebisar. Även svenska.”
”Han sträckte fram sitt eget glas mot henne. -Vill du ha lite whiskey”

Varken huvudpersonen Hanna eller figurerna runt henne verkar ha några betänkligheter med att dricka alkohol vid graviditet.

Lysande artikel av Linda Eriksson i senaste Fokus som kom med posten igår. Jag citerar ett relevant stycke:

Att ”ta en sup” är och har alltid varit accepterat. Om det går överstyr kan det alltid skämtas bort, skrytas om , eller sparas till en riktigt god historia. – I Sverige har man alltid varit på bra att prata bortt men inte dess samband med alkohol och droger, säger Stig Henriksson.

Nu menade nog Stig alkohol och ANDRA droger, men ändå!

I dag har Stockholm problem med sin trafik. Det sade radion i den taxi som jag delade med Sanna in till stationen just för att det var problem med trafiken. Så jag hann perfekt till 16.21-tåget. Alldeles lysande. Tydligen ska det finnas mat klar när jag kommer hem. Det har varit en tuff dag i dag. Inte odelat positiv.

Precis som igår är X2000 sent. Ännu senare än i igår. Jag blir så less. Det kanske blir mer av det tidigare regionaltåget ändå… Min syster Lina hävdar att jag ska publicera bilderna lite större. Jag vet inte jag.

I går käkade jag och middag med Markus på Cheers. Jag är fortfarande, tolv timmar senare, mätt. Det är bra för då behöver  jag inte käka frukost förrän om ett tag. Är just nu i Uppsala. Fast på väg söderut.

Efter brakmåltiden i går bar vi ner vinterdäcken från vinden. Eventuellt ska Hasse bytas upp i dag. Och då måste han ha med sig sina däck.

Det var betydligt enklare att bära ner dom än jag minns att det var att kånka upp dom. Men lika skitig blev jag. Hade inte väntat mig annat.

Jag omger mig med fantastiska människor. När jag skriver sant och elakt om Moderaterna kunde ni ha glada tillrop om det. När jag skriver om filosifiska saker kunde ni hjälpa till att utveckla det. När jag berättar roliga anekdoter kunde ni ha någon kommentar till det.

Icke!

Däremot går ni igång hårt på föredragningslistor/dagordningar. Vad säger det om oss? Bortom all räddning. Ellinor har också lite tankar om det här.

I dag beställde vi lunchbord för sju personer på restaurangen LUX på Lilla Essingen. Egentligen vet jag inte om de skriver versaler. Det var vi och Liza Marklund. Det är vi lantisar som spottar kändisar i Stockholm.  För vi har sett så få.

Det var sjukt gott och snyggt. Det är väl deras grej. Bra grej.

Aron, Andrea och Vidar.

I tisdags fick jag uppleva tonårsflirtning för första gången på mycket länge. Helt fredligt stod jag och väntade på en tjej som skulle köpa en bok av mig. Då utspelar sig följande SMS-konversation. Ungefär. Fast med fler felstavningar och fler smileys än jag trodde var möjligt från S.

S: Hej, går du på John Bauer?
E: Nej. Det gör jag inte. Fel person?`
S: Elin? SMILEYS
E: Eh, ja?
S: Det är Simon från klassen! MASSA SMILEYS
E: Jag tror du messar fel Elin. Jag går inte i någon klass.
S: Men du svarade ju ja!
E: Jag heter ju också Elin men jag hade ju redan skrivit att jag nog är fel person. Jag tror att någon annan tjej blir galet glad av att du flirtar med henne, men hitta rätt mobilnummer först!
S: Okej!! Tack! MASSA SMILEYS

Den här kärlekskranke killen har väl enirat mitt namn. Och det finns en tjej som börjat på gymansiet i Gävle nu med samma namn. Eftersom hon gått i skolan i Gävle längre än jag jobbat där har hon sett till att jag i min jobbepost fått ha siffran 1 med eftersom hon knep orginalet för länge sedan. Jag tror hon fått motta många, många mejl som egentligen skulle till mig! Men nu får hon Simon!