Det gör att den har förutsättningar att kännas fräsch. Rejäl sovis, promenerat, postat brev, källsorterat, duschat, lagat mat (när det är barr i maten är den genuin) … inget att så att säga rapportera.
Fortfarande lite glad efter fredagens väldigt roliga fest med före detta kollegor på skolan!
Nu jobbar jag resten av eftermiddagen fram till kvällens cirkel.
Att stäla in ett paket frusna körsbör i kylskkået och tänka att det här kan komma att läcka. Och ändå bli förvånad när kylkåpet ser ut som ett blodbad. Så kan jag hantera vardagen ibland.
Artikeln finns HÄR
Jag tror att den senaste veckan tvingat fram många politiska tankar hos människor. En kär bekant mejlade en fin(okej att outta, kontrollerat det) text som borde läsas av många, om man känner at tman inte tänkt tillräckligt om vår gemensamma framtid. Det rent praktisk svaret handlade om att bekanten genast för söka sig till den lokala föreningen/arbetarekommunen och fråga var han behövs bäst!
”Detta är en avbön.
Vet att jag på ett barnsligt sätt proklamerade någon form av ideologisk hemvist åt det liberala hållet då vi setts – varför vet jag inte riktigt. Sant är att jag under en kort period var med i LUF. Men, i alla val har jag röstat V och Fi. Så ber om ursäkt för alla typer av ”sosse-skämt” jag slängde mig med.
Hursom helst. Har nu tagit mitt förnuft tillfånga. Rannsakat vad jag eg. tycker och tror på – och gått med i Socialdemokraterna. För anledningen att sådana som jag (allmänt menlös medelklass) kunnat ”hålla på” och hatta; en slankan hit och en slankan dit, över det politiska fältet stavas: S. Missförstå mig rätt. Jonas Gardell skrev nyligen i en krönika, ”många som röstat på alliansen är eg. socialdemokrater, de vet inte om det bara … ”.
Att jag (och många med mig) på senare år tagit välfärden och den trygghet som kommer med den för givet. Som om fundamentet jag stått på upplevts bergfast, och inte som, närmare sanningen – rörligt. Inte förstått att det krävts arbete och övertygelse från sådana som er för att skapa denna trygghet. Jag saknar ”kumba-jah-my-lord”-skolan, operation dagsverke. De sista skälvande åren av folkhems-Sverige. Som jag åtnjöt lyxen att få ta del av.
Jag har snutit mig nu. Jag vill att mina barn ska kunna gå i grundskolan (gärna med böcker och bibliotek) gratis och kunna gå på universitet och högskolan (gärna också gratis). Jag vill kunna ge mina och andras barn en i grunden liknande uppväxt, som min egen. Inte ge dem ett kortsiktigt allians-Sverige, Blondinbellas entreprenörs-Sverige. För jag tror inte alla har samma förutsättningar i det Sverige som nu råder. För att citera Palme; jag vill att alla ska ha rätt till frihet genom jämställdhet. Inte genom ”valfrihet som något slappt liberalt argument”.
….
Nu är det väl fråga om att ta tillbaka ägandet av frågorna, dagordningen, från Schlingmann och hans lakejer – back to basic. Eller? Hursom måste det räddas, som räddas kan innan allt är sålt.
Jag ställer mig till partiets förfogande. Så, ni som har långt större erfarenhet: vart ska jag börja, hur gör man, vart vänder jag mig?”
Stefan Löfven är mitt inne i sitt första tal som partiledare. Jag hänger på mitt stamfik för att kolla in. Älskar att inte behöva vara bunden till en TV. Att därför leva lite friare när det är saker som måste ses.
Stefan har nu lämnat ett citat, som jag använde i rubriken, som verkligen förpliktigar. Alla kvinnor som jobbar för lägre löner än sina manliga kollegor …
Ägnat förmiddagen åt mycket bra prat med en partikamrat som har många goda tankar. En sådan som utmanar mig. Älskert.
Den här boken fick jag i present i början av veckan. Fascinerande! Gamla bilder (tidigt 1900-tal till 1980-talet) från olika områden i Gävle Kommun visas bredvid en bild på samma eller ungefär samma plats 2010.
Det ger mig enorma perspektiv och lite svindel. Två av de tre ställen jag bott på i Gävle sedan 1999 när jag flyttade hit är porträtterade. Nordost som på en översiktsbild ser ut att främst vara en åker (i dag skulle jag beskriva det som mycket centralt och nästa stationen) … Ett litet område som i dag har massor av invånare. Tidigare fanns någon liten, sliten villa bland lerpölar …
Området på Brynäs där jag bor i dag ser snarast ut som ett litet affärsområde med bland annat Apotek. På bilden från 1905 rider soldater förbi. Det här var innan första världskriget. Mitt område hade ett apotek … Och så säger de att det var sämre förr. Jaja, i dag blir vi i alla fall mer sannolikt hjälpta av det apoteken säljer. Folket som står på gatan och tittar på militärerna … Gillade de Brynäs lika mycket som jag gör? Bodde de precis där jag bor eller längre upp på Brynäs där förhållandena var mycket fattiga? Kvinnor som knappt vågade tro att de någonsin skulle få rösta. Det var inte bätte förr.
Bilden från Högskolan, som tidigare var militäranläggning. Där vi brukade ligga på gräset och i bästa fall plugga står jämna rader av soldater och hästar. Jag vet ju att det varit så, men ändå. Att tiden kan ändras så. Tänk om de vetat att där skulle utbildas fastighetsmäklare …
Och alla storga, gigantaiska, mäktiga hus som stått runt om i stan. Som det i dag inte finns ett spår av. Märkligt.
Insikten, att det Gävle jag lever i, om 100 år kommer att te sig så annorlunda kliar lite. Att andra människor ska leva vidare utan mig någon gång. Men det vi gör i dag kommer att ha betydelse för dom. Så stort. Så konstigt.
De måste också kunna tänka att det inte var bättre förr. Det förpliktigar.
Stefans mamma Iris har fått mycket uppmärksamhet i dag. Som textad titel på nyhetssändningar har hon kallats fostermamma.
Hon har varit Stefans mamma sedan han var 9 månader. Det är ganska länge nu. Jag vet inte, men antar att han är adopterad av henne också. Så gick det oftast till förut. Då är man mamma. Inget annat.
Idag heter det familjehemsföräldrar, och inte fosterföräldrar.
Hur som helst, fattar inte varför de inte kan kalla henne för mamma. Vad fyller den tekniska skillnaden för roll?
Det är jubileumsår för Strindberg. I går fick jag en förfrågan om att tillsammans med andra socialdemokrater ville lyssna på en pjäs och sedan få vårt resonemang bandat, för att sedan sändas på lokalradion ihop med pjäsen. Det är en serie av många pjäser där olika grupper lyssnar på och talar om olika pjäser.
Jag har inte läst något av Strindberg, men kan säga några böcker typ. Nu har jag lyssnat på ”Gillets Hemlighet” och jag återkommer när och var ni kan lyssna på pratet.
Det var verkligen riktigt, riktigt roligt. Vi har god tillgång till åtminstone viss kultur, men det är sällan vi pratar om vad vi sett eller hört. Mer sånt! Tack Folkteatern för möjligheten!
DNs bild
Vad har jag att säga?
Jag tycker att han ser ut som Christer Sjögren vilket inte är positivt men knappast viktigt.
Jag har aldrig bytt ett ord men honom och kan inte säga någonting om hur han ”är”. Jag tänker att han är en stabil man, och det är positivt men jag vet inget.
MEN DET JAG VET ÄR ATT HAN VERKAR HA EN MAMMA SOM HAN ALDRIG FÅR BERÄTTA STATSHEMLIGHETER FÖR.
(vilket jag och SSUs förbundssekreterare enats om)
Annars rycker jag mest på axlarna och tänker ”en gubbe här och en gubbe där”. Och så jobbar jag på.
Inväntade nyheterna klockan nio (närmaste helt timme efter att jag gått upp) och när det börjar närma sig är killen i morgonsoffan mycket uppspelt, typ
-Snart kommer nyheterna och efter det ska vi fortsätta prata med den här skådisen. Men nu händer det saker i Sverige! Det kommer i Aktuellt. Men det handlar självklart om Socialdemokraterna och partiledare.
För att det ska hända nåt i Sverige krävs att mitt parti rör på sig. Stabilt.
Det hade ju kunnat vara reproräntan eller nåt. Förresten kunde det ha varit Rapport också. Jag är ingen gubbe som vet vilket nyhetsprogram som går på vilken kanal.