På Ellinors inflyttningsfest fick jag spotta ut en snitt eftersom den var toppad med chili. Starka grejer är som bekant inget för mig.

Men starka saker kan också vara väldigt söta i miniformat. Haft helkväll på stans mexican place med Eva.

Under torsdagskvällen efter att ha jobbat klart runt 21-tiden var jag ganska ensam i riksdagskorridorerna så alternativen till sysselsättning var inte så många och skulle med fördel innehålla rörelse.

Tog en timmes promenad längs vattnet. Att Stockholm är en underbar huvudstad behöver knappast sägas.

Tidigare i dag hade jag en interpellationsdebatt med justitieministern om Lagen om bevakningsföretag.

Hon undvek att svara på själva huvudfrågan och blandade (lite okunnigt) in andra saker.

Lärdomar för mig: ångra inte ord jag först använde, behöver inte vakna nervös i magen på morgonen, det funkar helt okej utan färdigskrivet manus innan, kanske tom bättre.

Det är helt omöjligt att printscreena när jag ser normal ut. Men jag skäms inte.

De här nya sociala medierna. Viktigt att minnas att allt syns. I det här fallet väldigt bra. Från i går.

I går var för övrigt en mycket ruffig dag, som avslutades med eritreans mat. Rörde inte datorn ens.

Ni vet det gamla skämtet om att skor ser snabba ut, när man köper nåt avsett att springa i. Jag tänkte i morse att samma ska måste gälla tröjor. Hittade den här.

Det gick okej snabbt med den.

Bilden är också mycket realistisk vad gäller en rätt sliten Elin vilken morgon som helst.

I dag var det hemma hos Ellinor och hennes nya lägenhet. Stockholmsdjungeln. Inte gigantisk, utan lagom men den rymde väldigt många människor. Väldigt många! Poppis tjej den där Ellinor.

Och generös. Gottis och gottis!

Roligt att träffa en himla massa människor som jag inte träffar så ofta annars så det stör.

Fick åka med Ellinors pappa hem. Snällt och skönt!

OBS! Det är inte hennes lägenhet du ser på bilden.

I veckan åt jag middag med en vän. Vi diskuterade tatueringar.

En av de saker vi kom fram till är att min svanktatuering är en lysande klass- och tidsmarkör.

Den som mot all förmodan skulle betvivla att mitt ursprung är nåt annat än arbetare kan bara kolla ovanför röven på mig.

Trösten är att det i alla fall inte är en tribal av något slag.

I Gävle har vi verkligen en fantastisk och stor park mitt i stan. Massor av vägar, ytor, träd, vatten. Beroende på hur väl man känner till den kan man hitta till de ställen där det är mer eller mindre vilt. tidigare i veckan såg jag som jag berättade rådjur. Och det är då inne i stan.

Vad man än vill göra i naturen skulle jag vilja säga att det går att göra det i parken. mer organiserat finns café, trampbåtar, volleybollplan, minigolf … Ibland är de utomhusbio. Ströva går bra.

Allt går egentligen. Och den tillhör oss alla! Finare och bättre blir det inte.

Bland mycket annat den här helgen hade jag ett viktigt mission. Att ta hand om Lill-Börje i dag när hans människor är bortresta.

Han har badats, promenerats och fått mat och vatten. Ser trots det lika sur ut hela tiden. Fast han är fin och häftig.

Nej. Nej. Nej. Och jag är typen som koketterar med att jag inte är intresserad av sport utan hellre läser en bok.