Ni vet det gamla skämtet om att skor ser snabba ut, när man köper nåt avsett att springa i. Jag tänkte i morse att samma ska måste gälla tröjor. Hittade den här.

Det gick okej snabbt med den.

Bilden är också mycket realistisk vad gäller en rätt sliten Elin vilken morgon som helst.

I dag var det hemma hos Ellinor och hennes nya lägenhet. Stockholmsdjungeln. Inte gigantisk, utan lagom men den rymde väldigt många människor. Väldigt många! Poppis tjej den där Ellinor.

Och generös. Gottis och gottis!

Roligt att träffa en himla massa människor som jag inte träffar så ofta annars så det stör.

Fick åka med Ellinors pappa hem. Snällt och skönt!

OBS! Det är inte hennes lägenhet du ser på bilden.

I veckan åt jag middag med en vän. Vi diskuterade tatueringar.

En av de saker vi kom fram till är att min svanktatuering är en lysande klass- och tidsmarkör.

Den som mot all förmodan skulle betvivla att mitt ursprung är nåt annat än arbetare kan bara kolla ovanför röven på mig.

Trösten är att det i alla fall inte är en tribal av något slag.

I Gävle har vi verkligen en fantastisk och stor park mitt i stan. Massor av vägar, ytor, träd, vatten. Beroende på hur väl man känner till den kan man hitta till de ställen där det är mer eller mindre vilt. tidigare i veckan såg jag som jag berättade rådjur. Och det är då inne i stan.

Vad man än vill göra i naturen skulle jag vilja säga att det går att göra det i parken. mer organiserat finns café, trampbåtar, volleybollplan, minigolf … Ibland är de utomhusbio. Ströva går bra.

Allt går egentligen. Och den tillhör oss alla! Finare och bättre blir det inte.

Bland mycket annat den här helgen hade jag ett viktigt mission. Att ta hand om Lill-Börje i dag när hans människor är bortresta.

Han har badats, promenerats och fått mat och vatten. Ser trots det lika sur ut hela tiden. Fast han är fin och häftig.

Nej. Nej. Nej. Och jag är typen som koketterar med att jag inte är intresserad av sport utan hellre läser en bok.

I dag har allt gått i ett. landat hemma klockan 22 och helt nöjd över hur mycket jag hunnit med av olika slag. Promenaden mellan möten och dejter av olika slag har jag utnyttjat till telefontid, så det har varit maxat.

Bland annat har jag tillsammans med mina riksdagskollegor i Gävleborg träffat lokala Handelskammaren, Företagarna och Svenskt Näringsliv.

Avrundade med middag på Bergrenska gårdens uteservering med Eva. Fler kompisar kom också förbi. Passerade Polhemsskolans trappa på vägen hem. Kan nästan tro det har varit festligheter där i dag.

I torsdags hade vi S-märkta politiker på viktiga positioner i Gävleborg nere hos oss i riksdagen. Och personal. T ex SSUs ombudsman Sanna.

Vi diskuterade inför budgetmotionen i höst och Micke Damberg kom också över till oss en stund. I verkligheten är vi inte så suddiga.

Jane fotade.

I natt har jag sovit cirka 3.30-06.00. Halv fyra har det varit ljust länge … Tidningen har kommit också.

Försöker tänka att jag en gång klarade mig med en timmes sömn och ändå höll sex lektioner efteråt.

Jag vet inte varför det blev så här. Jag hade inte ens druckit cola.

I dag är det Sveriges nationaldag. Vasa valdes till kung och en regeringsform antogs. Samma datum, olika år.

Jag har firat den i Söderhamn och deltagit på en demonstration mot rasism anordnad av SSU och Grön Ungdom. Demotåg från Kulturens Hus till Stadsparken. Bra talare och fin sång. Många anslöt i tåget längs vägen. Den här bilden togs av Åsa Lindestam. Hon är på facebook vän med en av de som i Söderhamn drivit ett högerextremt parti. han ironiserade över bilden genom att skriva nåt om ”de främsta i frontlinjen”. Intressant. En kille med ett gäng fängelsedomar på sig sitter och tycker att han är så jävla bra att han kan skriva nedlåtande saker om mig. Jag blir fan fjortisarg av sånt. Medger gärna att jag blir provocerad. Bara människa och allt det där.

Efter det var det dags att fira min systers födelsedag och jag fick också träffa min familj. Lina hade ordnat så fint med fransk chokladtårta och annat.

Blues följde också med. Självklat intog hon platsen under bordet. Där är det ju som mest plats! Hundlogiken.

Några kamrater åkte med på samma tåg hemåt och vi landade på Wayne´s. Jag frågade tjejen i kassan om de liksom skojar om oss som är där typ alltid. Hon intygade att det gjorde de inte och att vi alltid är välkomna. Tur!

Dimman lade sig tät över stan och har den fortfarande i sitt grepp. Jag firade det genom att springa en liten runda. Solnedgång i dimma. Jag trodde först jag såg ett ufo, så speciellt var det. Nu någon timmes blandat datorjobb.