Trevlig eftermiddag med nya och gamla bekanta. väl förtjänta pristagare.
Det är snyggt på Gävle slott och det är så bra att det används. Tårtan var ingen tårta, det var en fantastisk mousse-skapelse.
Trevlig eftermiddag med nya och gamla bekanta. väl förtjänta pristagare.
Det är snyggt på Gävle slott och det är så bra att det används. Tårtan var ingen tårta, det var en fantastisk mousse-skapelse.
Det räcker med att kolla ut genom fönstret för det. Jag räknar med att det blir bättre när jag kommer till Söderhamn mot kvällningen.
Innan dess ska jag till Slottet och närvara vid utnämningen av årets nybyggare och årets pionjär.
Jag var helt okej i Radio Gävleborgs Fokus.
Jag var grym mötesordförande på Flisskärvarvets ekonomiska föreningen sextrastämma. Frågan om att hålla i det kom 14.30 efter ett ”rykte” på stan” om att jag var bra på sånt.
Min cykel är hos mig igen, och inte på polisstationen.
Mina motioner är inne.
Jag är inte helt mör fast jag gick upp först i Gävle.
Förkylningen lurar men har inte brutit ut. Jag tror inte det blir nåt.
Fick äta lunch med delar av socialnämnden eftersom jag hann hem tills dess.
En sån här bra och varierande dag har jag inte alltid.
Mötet jag åkte ner för att ha tog 17 minuter. 17. Skrev under några motioner också. Men ändå.
Tänkte träna, men jag känner mig inte i form för det.
I dag ringde alarmet 5.15. Nästan aldrig går jag upp så tidigt, men varje gång känns som Jordens undergång. Jag tycker så synd om mig själv.
Lika häpen varje gång det visar sig att rätt många andra människor varit uppe ett ag och också ska åka tåg.
Funderar på om det här korta håret är ett plus. Minus gul ögonskugga då. Hm hm
Kampanjveckor. Budskap på cyklar. Glad i hjärtat.
I går var det paneldiskussion som HSO bjöd in till, som organiserar organisationer för funktionshindrade. Det var väldigt tydligt att detta skulle handla om rikspolitiken. Därför vad riksdagspolitiker inbjudna.
Trots det skickar ett parti en lokal politiker som inte kan svara för riksdagspolitiken, utan istället till stor del utgår från sig själv i svaren. En moderat pratar konsekvent om Gävle och Gävleborg eftersom det bästa den vet är att strössla med dåligheter. En annan får tillsägelse att skicka micken vidare eftersom hon inte kan svara på vad partiet tycker utan hela tiden säger vad hon själv tycker, vilket blir ointressant i sammanhanget.
Är också glad över att inte behöva få höra -Du svarade inte på frågan! Det kan man ju lätt glömma när man hela tiden funderar på hur man ska kunna klaga på styret i Gävle och Gävleborg.
Hur som helst blir det lite parodi när mina politikerkollegor inte kan hålla isär sina roller och förstå vad det är meningen att man ska prata om.
Det var skönt att efteråt få tack av arrangören (som varit mycket frustrerad över tilltagen från politiker kollegor att prata om fel perspektiv) för att jag och några till förhöll oss professionella och talade om det som var tänkt.
Det jag funderat mest på av sakfrågorna är det här med organdonation, enda gången jag levererade vad jag har för tanke, och inte partiet, för att jag aldrig pratat om organdonaton med mitt parti.
Det är en jättesvår fråga med så många aspekter. Jag är natuvetare och tror livet upphör efter döden. Alltså, ta allt på min kropp som kan komma till nytta för någon annan. Det är inte sönderrökt- eller drucket men ögonen är väldigt närsynta … Andra har en helt annan syn på det här och vilken som helst måste respekteras. Min tanke är att i dag får man meddela om man vill donera efter sin död. Det gör att inte alla tar ställning, och istället överlåter det till sina efterlevande. Kanske alla myndiga skulle få frågan? Eller att man vänder på det, att den som inte säger till förutsätts vilja donera. Eller ska man inte behöva ta ställning? Jag har inga svar, mest frågor.