Det här var väl en söt och charmig intervju i ”MItt Gävle”. Det absolut roligaste med den var att när journalisten ringde så säger hon – Hej, jag ringer från Mitt Gävle, känner du till tidningen? -Ja, visst gör jag det!  -Vi har en idé om att intervjua offentliga personer om hur deras helg ser ut, vad tycker du om det? Här tänker jag att de gör någon slags läsarundersökning och svarar på vad jag tycker om det -Jo, det låter kul. Jag missar alltså att jag är en slags offentlig person i mitt huvud. Måste lära mig. Så när hon då säger -Kan vi göra intervjun nu, fattar jag jag först ingenting … men jag tror inte hon märkte det för jag fann mig ganska snabbt.

Det här med vad jag absolut inte vill göra på en helg, jag funderade pinsamt länge innan jag kom på att jag inte gillar att bära saker så det blev flytthjälpen. Men kära vänner, självklart hjälper jag till om jag kan! Alla måste hjälpas åt.

Klipporna i Dover

Älskar lemonaden. På eller efter lektionen.

Tja, engelskt …

Efter en dag fullspäckad av hård språkträning blev vi sedan vallade runt på en guidad tur i innerstan. Canterbury har den här vackra katedralen som självklar mittpunkt. Den lilla, urgulliga och tuffa tanten som guidade oss berättade både det ena och det andra om engelska kungar med många fruar och mordet i den här katedralen.

Bilden ger ingen rättvisa när det handlar om att visa hur gigantisk katedralen är. Dessutom finns körpojkar. Vid åtta års ålder flyttar en bunt killar in och bor med kyrkans män och sjunger och sjunger och sjunger. Och går i skolan. Intressant system.

Historen så närvarande. I ena änden av main street är husen mycket nyare. De tidigare bombades nämligen bort under andra världskriget, vilket inte hände i andra änden av gatan.

It was a very interesting tour!

Det här är en lördag med en tanke. Det vill säga ett ganska strikt tidsschema. Inkluderade avfärd från Norrala, vigsel, partiarbete på Agötorget och tvätt. Och en himla massa småfix, så där som det alltid är.

Var mycket roligt att prata med Brynäsgrannar på torget. Tvätt är väl halvkul. Ni vet hur det är!

Vigslar! Blir alltid så väldigt glad av dem.

För bland allt hitta jag finat fixade mappar med gamla kärleksbrev från olika killar (inte massor, men ett par stycken), block fulla med texter som jag och Tobias skrev till varandra i gymnasiet, när vi gick i samma klass och var kära. Jättekära faktiskt. Så kära att vi förlovade oss efter ett halvår. Jättesmart. På ett ställe hade han skrivit att jag inte borde lägga så mycket tid på föreningslivet och Ullie (underförstått mer tid på honom), för att det skulle inte ge nåt i längden.

Känns skönt att veta att han hade fel och jag rätt. Som vanligt. Ullie är stabil som fan, och föreningslivet har sannerligen fortsatt betyda mycket. Den relation vi hade tog slut för mer än tolv år sedan, och då har väl ändå det legat i karantän tillräckligt länge för att få skojas om offentligt? Om du blir ilsk Tobias, får du väl höra av dig …

Jag tänker att de som är några år yngre än mig får sådana här upplevelser av att städa gamla mejlboxar, men vet ni?! Där kommer ni inte att hitta ett sparat godispapper efter någon karamell han bjöd på innan ni ens var ihop. Och kanske det viktigaste, den personliga handstilen.

Förutom en gammal VeckoRevyn som gjorde fint reportage om oss (fattar inte varför vi tilläts se ut som Jorden snart ska gå under) hittade jag också det fina diplomet som vi fick motta på studentveckan. Precis samma tema. ”För deras förmåga att dras till varandra utan att någon förstår varför.” Fattar ju alla. Någon som dricker alkohol kan ju inte träffa någon som inte gör det. Så radikalt!

Nåja. Times changes. Och det kan var ariktigt bra, även om det var kul då. I bästa fall.

Efter att ha skjutit upp det något år vad det dags. Upp på högst belägna hyllorna i maskinhallen och få ner massa säckar och lådor med grejer jag bunkrade där när jag flyttade hemifrån. Lite känslomässigt att slänga allt gammalt skolmaterial (med något undantag för t ex berättelseböcker och gulligt Oö-prov). De här har jag gjort på kyrkans barntimme. Men exakt var höll Gud hus när t ex kopplingen gick åt pipan i Skellefteå? Var det en prövning?! Om det är så Gud hjälper (plus svält osv) så känner jag mig ändå ganska stabil i min ateistiska hållning.

Men barntimmarna har hjälpt. Jag kan Gud som haver … skitsnabbt, när som helst. Hjälper den också syriska barn?  Fast det är med förbehåll ”den Gud älskar lyckan får”.

Börjar inse att det nog inte är helt sunt att jag är kass på att vila. Hur som helst, i kväll hade vi ett  bra möte med arbetarekommunens VU. Här sitter jag på balkongen och efterarbetar det.

Socialdemokraterna i Gävle gör riktigt mycket den här hösten! Fina tider.

Jag har varit ute och gått. I sommar kan jag sjunga alla hits för jag lyssnar alltid på P3 Star när jag är ute. Var kanske 15 år sedan jag klarade det. Behöver inte lägga fokus på det jag hör då. Tränade på gymmet innan mötet. Blev spyfärdig men det är säkert bra.

För mig är ett rent badkar något som skänker rysningar av välbehag. Därför gnider jag mitt ganska ofta. I dag till exempel. Jag brukar blöta upp, gno på ssåa lite löst. Låta stå en kvar och sedan enkelt gnugga rent.

Mitt är jag aldrig överjävligt skitigt så om det vuxig typ svamp i ett badkar och rejälare tag behövs vet jag inte hur man gör. Se till att det inte händer!