Jag och M var bortbjudna till vänner och två nävar med folk drabbades av lätt panik mot tolvslaget och vi skapade ett mindre inferno av tomtebloss, pipor och annat till tonerna av alla fyrverkerier runt om i stan.

En riktigt glad kväll. Även om mitt lag inte klarade sig på topp i frågespelet.

I dag har jag varit till Söderhamn över dagen och träffat tre av mina bästa vänner. Vi har bytt julklappar. Regeln är att man måste tillverka själv. Till exempel är jag nu en pärlplattetavla med My Little Pony-motiv rikare.

På förmiddagen träffade jag min ombudsman och vi gick igenom lite praktikaliteter i och med icke-valet. Nu ska hon vara ledig en hel hoper dagar till, välförtjänt.

Sedan satte jag igång med en stor laddning pannkakor för att vara väl förberedd inför mina största syskonbarns besök. Jag är ganska bra på pannkakor och de fick beröm så jag är nöjd.

Några timmar senare efter att resten av deras familj också landat här en stund kände jag att det var skönt med egentid (ehe …) och gick och tränade helt snabbt. För att jag kan!

Så tog kvällen vid. En lång kväll med pyssel och prat med några vänner. Tog slut nu vid midnatt. Efter det har jag hunnit hantera några mejl.

Cindy är uppe och hittar på kul grejer i vanlig ordning. Hon trivdes med att vara poppis tidigare i kväll.

Kanske läser jag resten av natten.

Jag har spenderat julen tillsammans med min familj i Norrala. Markus har också varit med. Just de här bilderna har han fotat.

När jag klär granen (ihop med mer eller mindre engagerade systrar) innan jul, promenad på julaftonen ihop med Liz och så gårdagens tidtur tillsammans med min kusin. Jag red hennes vackre Ture. Hon lånade en stallkompis till honom, Lars. Hela ridturen genom Söderalaskogarna var som en julkort.

Många av dagarna har varit det. Vitt, blått, gnistrande och så den härliga kylan. Det här var det jag längtade efter i juli.

I går var vi bjudna på tacos hos min syster och hennes stora familj. Det var finfint.

Att vara tillbaka i Gävle känns som att ha lämnat en slags julkoma. På gott och ont.

I september tipsade jag om en bok som ger handfasta råd om hur man får ordning i sitt hem.

Författarinnan Eva Maria har också en blogg på temat. rensaut.nu Bland de senaste inläggen finns allt från hur du bäst gör rent ugnen, till julkortsfix och skaffar ordning i hallen.

Visst fengh shui-flum med currylinjer kan förekomma. Ha överseende med det.

I går när jag hade gäster (hån)skrattade några som kikade in i min garderob där jag har noga uppmärka boxar för exempelvis ”mjuka byxor”, ”mjuka vardagstoppar” och ”tröjor för kroppsjobb och ridning”. Men jag lovar att jag inte behöver lägga mkt tid på att leta det jag vill ha, och det älskar jag.

I dag har jag lämnat in utsorterad medicin på apoteket och ett par boots på klackning och småfix som behöver ordnas på dem.

Det finns saker som skapar extra skön känsla och de två grejerna är exempel på det.

Nu skulle jag behöva laga ett hål som uppstått i fickan på min jacka. Har jag tänkt i tre veckor. Kanske är det i morgon det hänger?

Vad är poängen med inlägget. Jo, att den eftertraktade känslan av ordning och reda kräver lite tid att skapa. Men den vinns sedan lätt tillbaka.

Och skratta bäst som skrattar sist åt mina boxar …

Jag har bakat i omgångar när jag fått någon timme hemma om kvällarna. I går lade jag också en hel del tid på det. En del ska till Norrala, en har jag bjudit på i dag.

Hade en god idé om att om alla tog med sig glöggmugg, fat och sked skulle det ju bli smidigt. För jag har liksom inte så många fat osv.

Nu har jag det. Eftersom alla lämnade det de hade med. Som var exemplariskt välmatchat.

Många timmar med fina vänner. Och, om jag får säga det själv, gott fika. Fudge är en favorit.

De här saffransbullarna med fyllning av mandelmassa knep jag ur ett gammalt nummer av ”Hembakat”. De var både lättbakade och galet goda.

I går kväll kom jag äntligen hem och fick träffa Cindy igen. Jag längtar verkligen efter henne när vi inte kan ses och den här veckan blev extra lång.

Vi passade på att hänga på golvet i garderoben. Men jag hade saker att göra och satt med datorn. Hon älskade datorn. Åh vad kul det var att gå över tangenterna, råka ändra ljuset (omedvetet givetvis) och det uppenbara för en hamster: åka kana över skärmen.

Så himla söt är hon. Men förutom när hon sover så är hon nästan aldrig stilla. Det betyder att 99 av 100 bilder på henne (och mig) blir helt tokiga. Suddiga, röriga, fel.

Det var verkligen skönt att komma hem i kväll. Kolla så att bocken är helt okej.

Nu kokar jag fudge.

Jag har spenderat den ihop med Markus hos hans föräldrar. På ett ställe där frosten lagt sig överallt. Där jag för första gången hört vilket spännande ljud det blir när isen lägger sig på havet.

Sovit, läst, fått god mat och varit på julmarknad. Inte mycket mer att önska där.