Det här paret köpte jag i samband med att jag skulle påbörja min anställning på Älgeredskollektivet i Hälsingland. Mycket friluftsliv där så jag fick bland annat underställ i julklapp i samband med det.

Riktiga skor var viktigt. Tror de här kostade 1200 kronor då. Mycket pengar också nu. Eventuellt det dyraste jag då någonsin köpt. Då var jag student, så det kändes som en enorm ekonomisk satsning vilket det också var.

Så här i efterhand vet jag att det var välinvesterade pengar. En hundring per användningsår. Jag har använt dem hur mycket som helst. Inte så mycket på kollektivet då, eftersom jag snabbt insåg att jag kände mig för ung och oerfaren för att hantera ungdomar som mådde så dåligt.

Jag har känt mig mäktig som kunnat gå rakt fram genom alla pölar. Sköna och varma i en lysande kombo. Genant att medge att jag de första åren skämdes lite för att de inte är ”snygga”. Men klokheten vinner i längden och i dag kunde jag inte bry mig mindre, med vetskapen om allt de tagit mig igenom.

Nu är det tack och hej. De håller mig inte längre torrskodd vilket syns på den liggande skon.

Det är bara ett par skor. Prylar. Döda ting. Ändå känns det lite sorgligt.

I går var en riktigt bra kväll!

Jag fick övernattningsbesök av en av de allra bästa jag vet. Jag var precis så här glad medan jag väntade på henne. Roligt att vakna i morse också när hon var i mitt lilla rum.

Jag har lyckats träna två gånger av två kvällar. Det här fotade Roza igår när hon tyckte jag var duktig. Det var jag!. Sanningen är som jag upprepat att den som tränar trots att den inte gillar det är hjälten. Jag är hjälten!

Vid lunchtid tipsade Markus om en låt. Jag ogillar verkligen länkar som går till ljud eller rörlig bild. Jag vill bara läsa saker. Tur att jag gör undantag ibland!

Kitok med en mycket catchy sånt! Hiphop as its best. Hiphop plus Norrland är lika med sant.

Här kan du lyssna på Paradise Jokkmokk. Då blir du glad. Jessica: Den kan du lyssna på innan du sover eller ihop med Lee och dansa!

Förresten vad den här kvällen också bra. Vi hade träff med Helgas och snackade kläder och mat.

Nu ska jag gå igenom se senast inkomna mejlen innan jag ska läsa bok. Det är ju en dag i morgon också!

Nu är de här skolaffischerna uppe! Det känns bra. Hästar och kor -glädjen är stor!

Sakerna på byrån är just nu bara ditslängda efter ommöbleringen.

När hjärnan får vila ett tag går den på högvarv igen. Då vill den fixa. Jag har därför tagit tag i en del småprojekt som legat i dvala, mer eller mindre omedvetet.

Den lilla ommöbleringen som inkluderade flytt av två förvaringsmöbler men berörde alla tre rum i förlängningen frigjorde utrymme.  Tanken kom häromnatten när jag bläddrade i Elsa Billgrens inredningsbok.

Jag tröttnade på vetskapen om att det står kassvis med kläder på vinden och trycker. Gissar att många av er har något liknande. Lite ville jag använda igen, lite fick bli städtrasor med det allra mesta ska till tjejer på ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Då känns det extra lätt att skiljas från sådant jag gillar men ändå inte kommer att använda.

Med jämna mellanrum går jag igenom skåp, trots det fylls det på med nya saker som kräver plats. Resultatet är att jag på väg till träningen i dag tänker lämna en påse till RIA med blandade grejer som kanske trivs bättre hos andra. Det blir en lättnadspåse för mig.

Jag har rätt mycket magasin. Sorterade ut från deras olika förvaringsställen och skickade vidare till andra som vill läsa. Mer tidningskärlek på det viset.

I går tog jag hjälp av Sara, som har bil, att åka till Återvinningen med småel som givit upp (Har ni haft en elljusstake där lamporna exploderat och sedan har den blivit stående i ett skåp ett år?) och inte betalar hyra i min lägenhet. Den lilla påsen missfärgade nagellacksflaskor och sura läppglans som ska till ”farligt avfall” passade på att åka med.

Kanske har det med känslan av att vilja helga ett nytt år att göra, att ta tag i grejer?! Eller så är det helt enkelt att det plötsligt finns tid för mig själv?

I dag kommer eventuellt en mkt större bur till Cindy levererad. Bör placeras och inredas väl.

Jag har lite idéer som hur jag kan förändra ännu lite mer (förutom att hänga upp de vackra skolaffischerna) på väggarna.

Det finns ett vindsförråd, det finns fler skåp och framförallt finns det ett helt pysselrum som skulle älska en make over. Det blir väl fler nyårstider.

Jag vet inte om det är slump, tur eller skicklighet men jag har ändå begåvats med tre yngre,fantastiska systrar.

Över julen har jag hunnit spendera tid med dem alla.

I går hade jag och Sara heldag. Hon visade mig sina favoritshoppingställen och jag erbjöd henne hjälpa mig med viss ommöblering.

Resultatet är bland annat att jag nu äger 64 pyttesmå julglaskulor i 64 olika färger samt att två gamla skolaffischer föreställandes ”hästar” och ”kor” tronar på min vardagsrumsvägg.

Affischer som en annan syster hittade på nätet, tänkte på mig och hjälpte mig införskaffa.

Sara tvingade mig också att köpa följande:

Avmålad i akryl av en yngre släkting. Ja, jag hade svarta byxor och blå tröja den dagen. Det mesta är likt tycker jag.

På den röda dagen som var en tisdag tog jag mig samman och plockade bort så gott som allt pynt. Den här julmusen till exempel. Just här tjänstgjorde den som bordsdekoration, men annars har den busat i ett hörn i köket.

Kvar finns en mindre stjärna i köket, den röda vaxduken på bordet samt en 40 cm hög gran i kruka, nu utan dekorationer. Frågar mig stillsamt, utan framgång, vad jag ska göra med den granen nu. Och, mår den bättre på en kall balkong?

Poängen med det här inlägget är inte att jag är förmögen att plocka saker i och ur skåp. Det är att jag tycker det är tråkigt att julen gick över så fort. Jag gillar julen. Fint och fult pynt, lampor, fina färger, gottis att äta och annat finfint.

Men jag förstår det där som en klok person säger, att det inte vore kul om det vore jämt. Så jag vilar i att julen återkommer.

Det jag främst har gjort i dag är att jag har hälsat på min lillasyster i Borlänge. Det var kul. Med mig hem hade jag tre inköpta kakböcker.

Kanske ska jag tacka dem för att jag alldeles strax skjutsar in ett matbröd i den alldeles nyrengjorda ugnen? Gott så!

Annars försöker jag planera upp vårterminen men det är lite svårt för människor har inte riktigt vaknat ur dvalan ännu, svarar inte på sina mejl och sånt. Gissar på en boom i morgon. Eller möjligen onsdag.

Och så har jag suttit och kikat på det här med pensioner. Det gick som vanligt. Jag började. ganska ambitiöst. Sedan går det raskt utför och nu kollar jag inte längre, och särskilt mycket klokare blev jag inte. Hur gör ni? Vem frågar ni om hjälp?