Märkligaste promenaden i går förmiddag. Det tar tio minuter för mig att gå till Folkets hus. När jag lämnade min port var det snöstorm. När jag anlände sken solen. Inget är förutsägbart.

Vi körde heldag med AK-styrelsen igår, tog ut inriktningen för verksamheten närmaste tiden. Tyvärr blir det lite rumphugget när frånvaron är hög. Det går inte heller att styra över, men nu kommer det att krävas ännu mer jobb för att komma i mål bara med planeringen.

Var helt slut när jag var hemma vid halv sex och somnade därför någon timme.

Sedan var det festlig lördagskväll med Markus och Cindy i vanlig ordning.

Den här söndagen har jag redan hunnit ha finbesök, både planerat och oplanerat av släktingar och vän.

Jobbat en stund och tänkte läsa lite.

Det känns väldigt, väldigt sent. Det beror inte på att det är sent, utan på att jag hunnit med mycket kul i dag.

Morgontåget till Järvsö tillsammans med Carina Blank där vi möttes upp av en hoper skickliga representanter från Gästrike-Hälsinge hemslöjdsförbund. Vi talade om den verksamhet de bedriver, om slöjdens roll i samhället, tittade på alster och en massa, massa annat. Hade förmånen att äta lunch på Orbaden också.

Bland mycket annat en rekonstruerad tapet och täljda hästar.

Efteråt tog jag mig till Söderhamn och där träffade jag min nya vän och revisorskollega för S-kvinnodistriktet. Vi genomförde revision och fikade. Den som någonsin känner sig ensam, välkommen till föreningslivet. Oändligt med roliga kontakter.

Därefter hämtades jag av en syster och så åkte vi och åt middag. Kanonskönt. Ett fint X-tåg tillbaka till Gävle sedan.

Här sitter jag nu. Laddar för morgondagens arbetsdag med arbetarekommunstyrelsen.

Två som jobbar mycket behöver slappa ihop en kväll då och då. Så vi började med att äta ute. Följde upp med att äta ost (och blåbärsmarmelad!) hemma innan vi körde ett rejält träningspass och adderade simning på det. Sjukt bra jobbat av oss!

I går kväll hängde jag med Cindy. Hon sprang fritt i ett rum och jag satt mot en vägg och läste för att ha tillsyn.

Plötsligt känner jag hur hon buffar och buffar på mig. Hon vill alltså fram längs väggen där jag sitter och verkar tycka det är görligt att flytta kolossen.

Cindy väger knappt tre hekto. Jag är en gigant jämfört med henne. Men ger hon upp? Absolut inte. Så jag flyttar på mig. Hon vinner.

Hon ger aldrig någonsin upp den lilla gnagaren. Hon klättrar som besatt när det finns nåt att klättra i, hon gnager sig ut där det finns minsta möjlighet, hon hänger och sprattlar sig uppåt på de mest märkliga ställen.

Hon misslyckas ibland också, och fastnar upp och ner i halvfulla tidningssamlare exempelvis. Men ger upp gör hon aldrig.

Hon är tre hekto att inspireras av.

Jag fick tulpaner av familjen förra helgen när de var här. Se har stått sig fint även om de nu på em börjat sloka en aning. Inget är för evigt osv. Fint med krus på.

Det var ju en dag i går också.

På förmiddagen fick jag besök av en kär vän från studenttiden. Vi bodde på korridor ihop och har hållit kontakten sedan dess. Många timmars kul prat och hon är en av de som ger mig insikt i att arbeta i sjukvården.

Så några svettiga timmar med att förbereda en middag till mamma, Bertil, Sara och Liz som kom. Efter kalvning dock som försenade dem lite. Fick SMS på natten när de kommit hem, då hade ytterligare en kalv kommit.

Bland annat fick de potatis- och purjolökssoppa. I ärlighetens namn var det mest Markus som lagade den!

Det fanns en period i livet då alternativet till kontakt förutom fysiska träffar var brev och telefon. Då blev det en del telefon. Jag tänker högstadiet och gymnasiet. Helt rimligt kunde det vara att prata i flera timmar.

Nu för tiden pratar jag egentligen väldigt lite i telefon. Föredrar ytterst korta och koncisa samtal där poängen snabbt avhandlas. Och allra helst, om det är enkelt vill jag bara smsa om det för att spara tid. Alla jag behöver prata med är också så upptagna så det är ett stressmoment i sig att ringa om varandra.

Hur som helst. De senaste veckorna har det av olika skäl blivit ett par timmar i telefonen avhandlandes viktigheter blandat med skoj och nödvändigheter. Och det är inte helt tokigt. Förutom att jag i kväll fick väldigt kort om gymtid och sprang kort tid men skitsnabbt. Vet inte om det är lyckat, men så blev det.

Alla bra personer med olika ärenden. ´Självklart ringde jag också några som jag inte fick tag på. Nya försök i morgon.

Dessutom ringde jag mormor på lunchen, så i dag har jag pratat massor i telefonen.

Standardsamtalet kvar, godnattet till Markus.