Förbundsstyrelsen har letat fram TP från 1984. Ytterst få av dem var födda då. Och de RESONERAR sig fram till rätt svar vad gäller årtal, geografi med mera. Jag sitter här med det mest intellektuella bunchet i Sverige.

Med stigande ålder uppskattar man sjukt mycket sånt som att borsta tänderna i solen. På verandan högt över marken.

Te (det är så det stavas på modern svenska) smakar skit. Jag befattar mig aldrig med denna grumliga dryck. Men kolla! När det är uppställt i sån här fin trälåda ordnad efter färg (okej, jag styrde upp lite) så ser det åtminstone gott ut. Det tilltalar mig mycket. Och luktar gott gör det ju.

Förbundsstyrelsen har paus. Och bären var skitgoda!

Bland alla smaklösa saker som jag är emot (tänk foppatofflor och hårsnoddar i tyg) så är jag också emot fula utsmyckningar på konferensställen.

Här på Saxenborg fanns ett bra exempel.  Plastblommor i jävligt ful kruka mitt på ett bord. Jag flyttade den dock lite för bilden, för att slippa annat.

Gått igenom listan på min blogglovin´(jag ska snart recensera era tips enligt önskemål men plus att jag måste läsa lite till) och konstaterar att somliga gör det som jag som bloggläsare förväntar mig, det vill säga skriver åtminstone en gång om dagen.

Andra bara skiter i det i till och med länge perioder. Fatta vilken frustration det skapar hos mig som bloggkonsument. Jag blir förbannad. Hur svårt är det att få till ett litet sketet blogginlägg om dagen om man är inom landets gränser?

Kom inte med nåt bull, om att det väljer man väl själv. En blogg skriver man för att uppdatera sina läsare på tråkiga saker som hur mycket kaffe man har druckit alternativt och förhoppningsvis sprida lite åsikter. Detta gör man för mig! Vill man hålla på lalla för sig själv köper man en rejäl dagbok. Eller ett tunt litet häfte eftersom man UPPENBARLIGEN inte producerar så mycket text.

Efter fem dagar utan uppdatering borde bloggen förintas.

Klockan är precis spöktimme. Jag är i stånd att gå och lägga mig. Detta bland annat efter en diskussion om urartade MUF-arrangemang. Jonas har också lärt mig allt om Power Point. För tro det eller ej, jag har aldrig gjort något med det. Mer än genomlidit andras, särskilt på SSU-tiden. Dock lär jag ju ta ut den frustrationen på andra.

Tidigare kvällar har jag sovit ganska länge vid den här tiden. Men nu var jag så uppe i varv efter den musiktävling vi roat oss med. Tvivelaktigt nöjd med att knäcka allt som hade med Ace of Base att göra. Skyller på min ålder.

Jag längtar efter att gå i en Ordning och Reda-butik och tafsa på allting där. Får nöja mig med lite gamlingar så länge.

I en av våra konferenslokaler hittade jag den här lomuggen. Lodjuret är Hälsinglands landskapsdjur och ett mycket blyft rovdjur. Men också mycket vackert. Kunde man tämja dem skulle de vara de vackraste husdjuren. Vad är då en sketen bondkatt? Lodjur äter katter.

Bakom muggen, fast mycket mindre än muggen, kan man se diverse ledamöter i UNFs förbundsstyrelse 2009-2011.

Och den där projektorn som var lite av en skräck för mig.

Dagarna här går snabbt. Man hinner knappt vakna innan det är middag. Nu har jag ätit några goda, hårda kolor. Som tröst för att det var svårt med tekniken innan. Sladdar. I don´t like them.

Ibland när jag funderar på vad jag ska sysselsätta mig med när jag kommer hem på söndag så tänker jag att jag ska scrappa lite. Jag påbörjade ett flow förra veckan men tvingades avbryta det. Jag tror att jag kan plocka upp det när tillfälle ges. Kanske på söndag.