Jag hade bokat platser längst fram i mitten. Jag fattade inte att längst fram betydde så nära ovanpå scenen man bara kunde komma. Hade jag kunnat mitt Folkets Hus i Sandviken bättre hade jag kanske tagit rad tre.

För ett tag sedan sade min syster Sara att hon inte gillar Magnus för att han pratar så mycket om snusk. Sex och sånt alltså. Det har jag inte tänkt så mycket på eftersom jag främst fokuserat på det jag faktiskt gillar att han pratar om. Typ oredan med religioner och häckla SD. Men nu tänkte jag på det. Och hon har rätt. Och jag gillar inte att prata snusk. Inte ens med mig själv. Alltså hade Markus nog rätt i när han sade att jag såg sammanbiten ut under stora delar av showen.

Jag gillar Magnus framförande, hans tajming och att han inte räds sådant som vanligen inte är stand up, för folk vill inte fundera jobbigra frågor som omskärelse och sånt.

Jag håller inte med om allt, jag håller självklart inte med om hans main stream åsikter om alkohol och monopolet och så som han verkligen kan få igång vilken av sina svennebananfans på. För han tar för givet att alla i publiken någon gång gjort än det ena och än det andra på alkohol. Som alla andra tar för givet att alla dricker alkohol. För att alla som inte gör det inte orkar jiddra hela tiden så folk fortsätter tro det. Men det där vet ni ju. Magnus har gått på det med.

Ibland hoppas jag att han provocerar. Jag ska inte påstå att jag ogillar generaliseringar, jag kan vara skarp på det själv, ganska ofta, för det är enkelt. Han hoppar på tjocksar, först lite rått, sedan blir de de riktiga livsnjutarna och det är ju fint att runda av så. Jag är ju chubby för att jag äter för mycket och springer för lite, men det gäller ju inte för alla.

I kväll tror jag att största behållningen var att han är snygg. Han är snygg och klipsk, även om vi inte har huvudet på precis samma spikar. Mycket objektifierande av mig va?! Haha, som värsta machokillen är jag.

Rubriken är Ellinors sms som svar på att jag kollade in Magnus. Mest ogillar vi kanske Fjellner.

Älskar att ha varit fit på jobbet i dag. Verkligen. Har gjort både det ena och det andra av sådant som måste göras.

Nu sitter Linnéa och jag på tåget till Gävle ihop med att riktigt drygt lumpargäng, dvs killar i 20-årsåldern. De bollar med Jägermeisterflaskorna och ljuger för varandra på machokillars sunkiga vis. Fräscht. Grov karatefylla pratar de om nu. Tribaltatueringar förekommer. Samt SLITZ-tröjan.

I kväll ska jag och Markus åka till Sandviken för att se Magnus Betnér. Det känns som en kontrast. Han är smart och allt.

Det är konstigt med kroppen. I onsdags var den helt ur spel. I går hade jag inte en gnutta feber men tvingade mig själv att göra stillasittande saker för det har bestämts att man ska göra när man varit krasslig, trots att allt spritter.

I går kväll kunde jag inte somna förrän sent för jag hade så mycket saker jag funderade på kring jobbet, hur vi löser allt roligt på bästa sätt. Övervägde att gå upp och sätta igång med mejlingen, men jag vill ju inte att Markus ska tro att jag är en pshycho som sätter igång med jobbet 01.30. Det hör inte till normen för vad som är normalt.

Men nu har jag åkte tåg en timme och gjort skapligt mycket av det jag tänkt. Jag har tjuvjobbat lite under sjukan (inte onsdagen direkt) med att svara på enkla mejl också. Fast då fick ajg ett ilkset mejl från kassören om att jag inte fick det.

Skönt att kunna vara på plats i dag i alla fall och se att skrivborden är på plats och att mina anställda ser glada ut.

Jag tror det är det jag ser. Ett gäng tjejer mellan 20-30 som skriker av glädje när lite brudklänningar kommer inom synhåll. Som pratar om ett kvällsbröllop i kyrkan med svärdslukare.

Söta, roliga tjejer.

-Jag skulle kunna gifta mig när som helst. Som om giftermålet är viktigare än objektet.

Det är liksom inte svårt att hitta en kille, att bli ihop med nån. Men rätt svårt att hitta någon vars negativa sidor man kan leva med.

Precis vad mänskligheten behöver. Mer glamouriserande av alkohol. Ett vodkahotell. En dryck som får människor att slåss, säga saker de ångrar, kräkas, akut förgiftas, köra rattfulla, vara otrevliga, gå hem med fel personer, inte kunna ta hand om sina barn och så vidare. Det är klart vi ska bygga ett hotell över eländet.

Fyllejulfester. Vi behöver i alla fall inte oroa oss på mitt jobb. Skönt. Fulla människor är sällan trevligare än samma personer nyktra.

Det är också ett gäng chefer som kommer att ge bort alkohol i present till sina anställda. Både fantasilöst och korttänkt.

Jag är inte typen som vanligen skriver om saker kopplade till underlivet. Jag brukar säga att jag bara pratar om sådant när jag får betalt, som när jag hade samlevnadsundervisning i skolan vilket jag tyckte var mycket roligt.

Hur som helst har vänner missionerat över menskoppen och nu har jag provat. Jag har bara positiva saker att säga. Jag berättade för en av vännerna att jag var nöjd och hon svarade: Jag vet. Aldrig mera kemikalier på blekt bomull å plast närmast mitt heligaste. Å hör sen. Billigt är det också. Bonus. Kul att du också är nöjd.

Ni kan läsa mer på www.menskopp.se Våga prova!

Vilken klippa hon är i den politiska debatten. Enda positiva med att vara hemma, att de riksdagsdebatt på SVT 24.

I Valbo Köpcentrums magasin finns en liten artikel om Mackmyra Whiskey. Eftersom det ligger så nära Valbo Köpis så har de komplett sortiment av utbudet från Mackmyra. Tex kan man köpa Mackmyra Preludium: 01 500 ml för 6 995 kronor. Det är mycket pengar. Kanske så mycket pengar som all alkohol borde kosta.

Trots feberdimman har jag inte missat ”nyheten” om att många grisar i Sverige behandlas illa. Folk verkar förvånade. Ungefär som när det avslöjades att gäss fick fjädrarna avslitna. Det vittnar bara om en enda sak, dålig bildning. Utgår ni från att djur i kommeriell verksamhet blir väl behandlade? Naivt. Har man läst på det minsta om animalieprodukter man använder så vet man att det ser ut så här. Men eftersom ni är förvånade har ni väl inte brytt er.

I dag är det en jätterolig insändare i Arbetarbladet. Den slutar så här: Kan jag, en 53-årig trebarnsmor, ta avstånd från att äta griskött, kan fler. Jag förstår inte det minsta. Är det extra svårt att avstå just griskött för att man är över femtio? Eller för att man har barn?