Denna januari som är som tre månader lång. Senaste veckan har jag kört en gaffel i fingret, slagit huvudet i sänglampan och skadat näsan när jag tvättade ansiktet. Bra går det inte.
Men jag har skrivit den här texten i dag.
I veckan har ett moderat regionråd varit på industribesök på Billerud i Gävle och skrev om detta på Facebook. Politiker är ofta, mycket oftare än du tror, ute i olika typer av verksamheter för att lyssna och lära. Det här inlägget handlar inte om att regionrådet var ute, det är jättebra. Kommentarerna från regionrådets partivänner på inlägget är skrattretande tydliga för att påvisa skillnaderna i moderat och socialdemokratisk syn på vad industrier är. Därför vill jag skriva om dom.
Industrier och andra företag är en förutsättning för ett lands välgång. Det är det också att det finns människor som kan ta anställning i företagen och göra arbetet som företaget tjänar pengar på. Företagen betalar skatter och avgifter och samhället utbildar arbetskraft och det är lite circle of life över det hela.
Duktiga yrkespersoner som gör jobbet på golvet (eller i gruvan eller på åkrarna) är inte direkt de som har mest betalt inom industrin. Den del av vinsten de inte får för sitt arbete blir en vinst åt ägarna i företaget istället.
Jag har många gånger varit på seminarium med arbetsgivarorganisationer där de berättat hur många undersköterskor eller sjuksköterskor eller lärare som just det här företaget ”betalar för” med sin verksamhet. Det är helt sant. Men det blir snett, eftersom vård- och skolpersonal är förutsättningar för att de ska kunna driva sina företag. Återigen, det är ett ömsesidigt beroende. Fackförbunden bildades under 1800-talet för att företräda de som inte ägde företagen men jobbade ihop vinsten. Krävde åtta timmars arbetsdag, skyddsutrustning, semester och liknande som Moderaterna var emot det minskar de privata vinsterna. Tack facken!
En moderat skriver att det luktar pengar och att där har det skapats välstånd ÅT Gävleborna i över hundra år.
”Det har skapats välstånd åt Gävleborna … ” Gävleborna har inte passivt tagit del av välgörenhet från företaget. Gävlebor har slitit i den fabriken i över hundra år. Ett tydligt besked från en moderat om synen på arbetare. Osynliggörande.
Min morfar jobbade på ett pappersbruk. Det är han som är på porträttet på bilden. Länsmuseet visade 2012 bilder på arbetarna på hans bruk som en del av en historisk dokumentation. Min morfar dog när jag var tio, och jag vet att han skulle ha tyckt det var konstigt att vara utställd. Tack vare honom vet jag också också att det är enkelt att skoja om att det luktar pengar men att lukten som tränger in i hud och kläder inte gör arbetaren rik. Företagsägarna däremot.
En annan moderat bekräftar att fabriken gör ett mycket bra jobb FÖR Gävleborna. Fastslår att Gävleborna bara får, inte ger. Hon klämmer också till med att hon hoppas att aktierna ska vända upp igen. Signifikant kommentar från en moderat. De flesta människor äger inga aktier alls. Vet hon det?

