Det här är min midsommartradition. Äta pizza vid en sjö med vänner. Därefter ger vi oss ut för att rida i midsommarnatten med ett gäng som också vill det. Vi rider igenom mörkret kan man säga, för ljuset är tillbaka när vi är tillbaka i stallet. Jag gillar allt med det! Utom möjligen ledbrutenheten som kan uppstå efteråt. Å andra sidan gick det mycket bättre i år än förra. I år red jag Abbe, 184 cm hög. En fantastiskt fin häst! Sådan trygghet på honom.

Sommarlovet är här. Känslan satte sig ganska fort.

I dag bestämde jag mig för att promenera och hämta ett paket samt klippa gräsmattan. Jag gjorde båda. Plus lagade mat, fixade insektsvattnaren, knöt upp rosenvialen som smitit in på min tomt, choppade rabarber, sydde i ordning knappar på tre blusar som väntat på det, vek in tvätt, gjorde fotmask, renskrivit ett protokoll, sprang en sväng i kvällsregnet, pratade i telefon och läste och lyssnade på olika böcker.

För den här kvällen, där himlen är täckt av mörka moln, ska jag skriva ett brev. Precis som igår kväll. Det blir fint.

Välkommen lediga sommar!