Förra veckan lade jag på att gå Svenska Blå Stjärnans grundutbildning. Vi var ett gäng som bodde På Nytorp och drillades i allehanda om gårdsskötsel, kor och mjölkning. Upp tidigt på morgonen för mjölkningen och fantastiska kamrater. Glad över trevliga bönder att praktisera hos. Mer utbildningar kommer det att bli! Konstig det var att många dagar i rad vara uppe med tuppen. Det är långt från min komfortabla zon.
I början av den här veckan lade jag mycket tid på att fixa med prylar. Leveransen med mina kontrosgrejer från Stockholm kom. I omstruktureringen skulle också packas en låda med saker som ska med till skolan i höst så det blev gräva i förrådet också. Lite dominoeffekt. Det låter förstås inte som en stor grej, men att hålla på med prylar tär alltid lite.
Körde också världens tvättrejs så nu har jag en energisugande hög med kläder som borde sorteras in. Varför är det svårt? När alla kläder från Stockholm också kommit hem är det liksom fullt. Överfullt.
Jag har varit på möte med S-kvinnor mitt i veckan. Det var seriöst och mindre seriöst och väldigt god mat. En fin kväll.
Jag har tagit två vaccin. TBE och Stelkramp/kikhosta/difteri. Var bara där för den första egentligen. Alltid darrigt. När det gick skitbra blev jag modig och satsade högre. Alltid något som pandemin förde med sig. Tog bort värsta spruträdslan.
Lagt många av helgens timmar på fantastiska brudpar på stadshuset. Det blir lite svettigt mot slutet men att de är glada betyder allt.
I går var det grill- och hängkväll hos en vän med andra vänner. Det blev sent och fint.
I veckan som kommer blir det mer kompishäng. Försöker hålla rutinen och sitter här på söndagskvällen och kollar av mejlen. Lite småjobb med alla orimliga enkäter i detaljfrågor som skickas från olika organisationer. Som i slutänden blir ett helt orimligt storjobb pga frågornas utformning (typ omöjliga att svara på då det inte ens är politiska frågor) och mängd.
Man kan säga att jag tog en fet middagslur i dag och att det kändes bra. Tre timmar i soffan på uteplatsen.
Läser en väldigt bra bok skriven av riksdagskollegan Lina Nordqvist. ”Dit du går följer jag”. Om en svårare tid i Hälsingland. Lina är också uppvuxen i Söderhamn och gick i naturklassen ett år före mig. Läs den.