Under bilden publiceras en debattext skriven av mig, Magnus Manhammar och Thomas Hammarberg från senaste numret av Aktuellt i politiken. Den är förstås skriven apropå att Migrationskommittén ska lägga ett förslag efter sommaren. Men vad som står i den gäller generellt. Särskilt viktigt tycker vi det är att alla förstår det (egentligen självklara) som Röda Korsets undersökning visat, att det i socialdemokratiska led finns ett starkt stöd för en asylpolitik som visar förståelse för människan. Det finns så väldigt många socialdemokrater som är besvikna på hur Socialdemokraterna agerat de senaste åren i asylpolitiken. Och ”hårdare tag” visade sig inte precis vara någon hit gällande valresultat precis …

Hur som helst. Vår text nedan.

 ”Det finns en guldreserv av humanism i Sverige”, skrev Kerstin Ekman nyligen. Det är sant, medmänskliga värderingar har djupa rötter i vårt land. Det har påverkat politiken och väckt respekt utomlands. När det gäller mänskliga rättigheter har vi blivit sedda som ett föredöme.

Men guldreserven måste vårdas. För oss innebär det att folkrätten och principerna om alla människors lika värde ska upprätthållas. Det är också detta som står på spel i den pågående debatten om den framtid migrationspolitiken.

Den migrationspolitiska kommitté som tillsattes förra året har här en avgörande roll. Den har förstås fått många brev och berättelser från personer och grupper som vill peka på de brister som de ser i dagens politik och rädslor inför framtiden och en eventuellt hårdare inriktning. De rösterna är en viktig del av vår guldreserv.

I direktiven till kommittén står: ”Kommittén ska ta ställning till utformningen av politiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar. Migrationspolitiken ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv” Resultatet ska redovisas i mitten av augusti.

Vi tillhör dem som utgår från att de humanitära värdena inte körs över och att den folkrättsliga innebörden av asylrätten respekteras. Ett minimikrav är att själva asylprocessen är rättssäker.

Visst är det formella systemet väl konstruerat, men den konkreta hanteringen har inte varit tillräckligt rättssäker. Migrationsverkets egen utredning 2017 visade att bara hälften av de beslut som då granskades hade varit kompletta. Många av bristerna berörde själva kärnan i asylutredningen.

De metoder som använts för prövning av de sökandes ålder har kritiserats skarpt, inte utan fog. Många asylsökande har dessutom vittnat om bristfälliga tolkar och juridiska ombud som inte tycks ha tagit sin roll på tillräckligt allvar. Det här är kritik som måste beaktas.

Humanismen kräver vidare att de som får stanna också ges möjlighet att bli en del av gemenskapen i Sverige, det nya landet. Möjlighet till familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd bidrar till en framgångsrik integration.

I många fall blir det lättare för människor att börja bygga upp sitt liv igen när man har sina närmaste nära och när man vet att det jobb man lägger ner på att lära sig språket, studera, starta ett företag inte kommer att vara förgäves.

Den insikten gjorde också att den socialdemokratiska partikongressen 2017 slog fast att ”permanenta uppehålltillstånd och möjlighet till familjeåterförening ökar tryggheten och främjar en bra etablering”.

När det gäller barn är förstås familjeåterförening en absolut rättighet, fastslagen i barnkonventionen.

Det ingår i den humana flyktingpolitiken att verka inom EU och i olika internationella sammanhang för solidaritet och omtanke för människor på flykt. Där har vi hittills bidragit positivt.

Klart är att talet om ett ”volymmål” en fallgrop. Sådana förslag strider mot själva asylrätten, som handlar om den enskildes behov. Hur många som kommer att behöva en fristad beror på vad som händer i omvärlden och kan därför inte bestämmas i förväg.

Humaniteten kräver i stället att vi lägger än större kraft på att motverka orsakerna till att människor tvingas på flykt. Det handlar om fredsarbete, insatser mot miljökatastrofer och att motarbeta förtryck. De ansträngningarna bör förstås kombineras med arbetet att mobilisera fler länder, inte minst inom EU, för en human migrationspolitik.

Guldreserven av humanism i vårt land finns i stor utsträckning bland socialdemokratiska väljare, visar en ny kartläggning gjord av Röda Korset:

• 90 procent av S-sympatisörerna instämmer (helt eller delvis) i att barn som vistats flera år i Sverige och lärt sig svenska språket ska ha en möjlighet att stanna i Sverige.
• 78 procent av S-sympatisörerna instämmer (helt eller delvis) i att personer med humanitära skäl, till exempel svårt sjuka barn eller vuxna, ska ha möjlighet att stanna i Sverige.
• 75 procent av S-sympatisörerna instämmer (helt eller delvis) i att barn och föräldrar på flykt som splittrats ska ha en möjlighet att återförenas i Sverige.

Vi är övertygade om att dessa värderingar delas av de allra flesta som också är medlemmar i partiet. Det är positivt – men också fordrande i dagens negativa klimat. Man kan kompromissa om mycket i politiken, men de grundläggande principerna om mänskliga rättigheter måste skyddas.

Här blir vår hållning till flyktingarna en verklig test. En del av de beslut som redan fattats har orsakat besvikelse bland personer som offrar mycket för att stödja flyktingar från till exempel det våldshärjade Afghanistan. Det är djupt olyckligt. Den humana syn som präglar socialdemokratin måste få genomslag, både i vår retorik och där vi är med och beslutar.

Elin Lundgren. Ordförande, Brynäs S-förening. Riksdagsledamot

Magnus Manhammar. Ordförande, S-föreningen Avanti i Karskrona. Riksdagsledamot

Thomas Hammarberg; Styrelseledamot, Tro och solidaritet. Riksdagsledamot