När jag surfade runt lite på de bloggar jag brukar titta på insåg jag att jag just gjorde ett väldigt ytligt inlägg. Jag känner inte att jag har några större behov av att skriva så mycket om än det ena och än det andra för man kan liksom bli lite matt på sig själv i perioder. Nu är en sådan. Två tillfällen på rätt kort tid har varit med ”lite prat om mig” och jag känner att jag inte är den intressantaste typen. Att jag hellre vill höra vad andra säger än att säga så mycket saker själv.

Kanske framstår det så som att jag inte bryr mig om allt det som är uppe på topplistan för händelser. Det stämmer förstås inte. Jag lägger mycket tid på att scanna av debatterna. Trump. Kampen mot rasism som är helt rätt, metadiskussionerna om hur den kampen får se ut. Ledarskribenter som får lämna sitt uppdrag. Allt gällande pandemin och Sveriges strategi. Diskussionerna om husbygge på Långnäs i Bollnäs. Det är blandat och det är mycket. Det är väldigt svårt. Jag har definitivt inte alla svaren, men ganska många uppfattningar. Men andras dito hjälper mig att justera mina.

Men en sak är helt klar, män som Trump på maktpositioner är farliga.