I går lunch när jag var i parken och tränade hade parkarbetarna gjort stora, stora lövhögar som jag gissar väntar på hämtning.

Jag sprang förbi dem några gånger och kände suget. Jag ville slänga mig i dem. Så jag bestämde mig för att känna livet i mig. Och gjorde det. Tips: Så mjukt som det ser ut är det inte.

Det kändes bra. Bubbligt. Värt att minnas att så lite lyfter en hel dag.

Jag gillar ju verkligen hösten. Och vintern. Det är svalt, friskt och osvettigt. Så skönt. Och ni som gillar annat, allt går runt. Det kommer tillbaka. Däremot mörket. Det kan jag vara utan. Men man får inte välja. Bara gilla läget. Och nu gillar jag svalkan.

Önskar en vinter med mycket snö och kyla!