I dag är det en vecka kvar tills jag fyller jämnt. Jag har intervjuats om det i dag. En sak jag sa var att det har blivit viktigare med snällhet för mig. Jag försöker själv vara snällare och jag vill att andra ska vara snälla och jag säger oftare ifrån när någon inte är snäll.

Till exempel sade jag att har så svårt för skrikande. Att främst män höjer rösten när de inte är nöjda. Alltså bokstavligt. Och ska skrämma i en argument eller åsikter. Vad är ens det? Tonläge är inte bara att skrika utan också hur man uttrycker sig.

Men det är svårt att säga ifrån. Bland annat för att det finns en slags oskriven regel att en väljare få uttrycka sig hur som helst till en politiker, tycker den.

Här är dagens tappra försök.

Mejl från man 70 år (jag använde hitta.se)

Hej, jag undrar hur ni politiker och speciellt socialdemokrater kan stå och ljuga människor rakt upp i ansiktet. Innan förra valet utlovades ungefär samma saker som lovas idag och inget har inträffat, kommer att inträffa. Det enda som händer är att ni ”muppar” skor er själva. Dessutom har er statsminister någon form av storhetsvansinne som åker runt i Europa och övriga världen, till och med på ett Nato möte där Sverige inte är med. Han borde vara hemma och intressera sig för eländet ni ställt till. Känns inte särskilt tryggt att åldras med den usla vården och miserabla region Gävleborg där jag vistas. För att inte tala om den ökade brottsligheten. Ni tror att lösningen är att ösa pengar över de olika instanserna i stället för att angripa problemen.

Hej X. Återkom gärna med mejl med anständig ton. Elin

Tonen är anständig. Med tanke på hur ni uppträder ska ni inte tala om anständighet. Men det är väl besvärligt att höra sanningen? Kan bara hoppas att du får tillfället att bollas runt i sjukvårdsköer för att se med egna ögon vad ni åstadkommit. Men även där är ni väl tryggade med gräddfiler? Kom inte och tala med mig om anständighet. Ni är ett levande bevis på orsaken till politikerförakt.

Ska jag verkligen behöva säga att kalla någon för muppar inte är särskilt anständigt? Vad är det du anklagar mig för? Vilken slags gräddfil skulle jag ha menar du? Kan du inte istället göra som andra som hör av sig gör, berätta om den problematik du sett och som du vill ha förändring på? Ett fult anklagande mejl med felaktiga anklagelser är inte så konstruktivt. 

Märkligt att du tar det personligt, det tolkar jag som att det finns en viss medvetenhet om sanningen. Tydliggörande: det är inte dig personligen jag kritiserar men det är ju så att du representerar DET jag vänder mig mot. Att ni har misslyckats med det mesta är jag ju inte ensam om att tycka och att då ge er ett förnyat förtroende i fyra år vore en katastrof. Om det vore så att statsministern hade så mycket hyfs i kroppen så att han svarade på en del frågor så skulle inte du bli besvärad av mig i alla fall. Så slutligen, heder åt dig för att du svarar.

Hej. Jag besväras av flera saker. Främst att du trots mina frågor inte beskriver vad du egentligen menar. Men också naturligtvis att du har en otrevlig ton och mejlar direkt till mej men inte tycker jag ska ta det personligt. Varför skulle jag acceptera, när jag försöker ha dialog, att få skit slängt på mig? Det är omodernt. 

Jag vet inte vad det är för skit jag slängt? Vem tycker du jag ska mejla då, representerar inte du socialdemokraterna? Otrevlig ton vet jag inte heller, vad lever du i för skyddad tillvaro? Men nog om detta jag har min uppfattning klar och inte ändrades den av den här dialogen. Lycka till i fortsättningen.

Han fick nu alltså upprepade chanser att berätta för mig vad som är fel. Men idel anklagelser och otrevligheter och ingen fick ut något av det här. Jag sade nej till osnällt men ja till dialog. Noll förståelse. Så jäkla ledsamt