Ett oinspirerande inlägg om en vanlig riksdagsonsdag i slutet av november. ”Så här ser verkligheten ut” skulle det också kunna heta.

Gick upp 07.00. Alltid förbannad när klockan ringer. Alltid.

Klockan 08.00 började mötet på justitiedepartementet. I dag var både minister och statssekreterare frånvarande vilket är ovanligt, men vi hade samtal med de politiskt sakkunniga och duktigt folk på departementet när vi resonerade i ärenden som är på väg fram. Bland annat den nya sexualbrottslagstiftningen.

Därefter ärendet till Nycklar & kort eftersom jag har haft problem med mitt kort. Stötte på en person på vägen som jag blev pratandes med en stund i en aktuell fråga.

Mellan 10-12 betade jag igenom mina tre olika mejlboxar och gjorde tillhörande kalenderarbete. Nu vet jag bland annat när jag ska ta emot klasser här nere och när PRO kommer i vår. Och har svarat på frågor om det mesta.

Slängde ihop en mix av tomater och brieost till lunch enligt principen vad som råkade finnas i kylen. Rester från i går då vänner var över och vi åt ost och kex. Samtidigt missade jag en 35-årsfest. Livet krockar.

Åkte tunnelbana till Kriminalvården insynsråd som ägde rum mellan 13 och 15. Generaldirektör Nils Öberg guidade oss genom diskussioner om sexuella trakasserier och övergrepp inom myndigheten, budgetarbete och information om särskilda händelser bland annat.

Klockan fyra voterade vi. Text från riksdagen.se: ”Besluten handlar bland annat om hur mycket pengar som nästa år ska gå till investeringsstöd för studentbostäder. Dessutom har riksdagen bestämt hur mycket pengar Regeringskansliet, Skatteverket och Tullverket med flera ska få för nästa år. ”

Gick hem för att hämta en del av det som behövdes för kvällens julsittning med Helgas som jag hade delat ansvar för. På vägen pratade jag en bra stund med de som demonstrerar utanför våra kontor mot avvisningarna till ett land i krig, Afghanistan.

Sedan värmdes gröt och strösslades julkulor så att ett antal riksdagskvinnor kunde äta julgottis och resonera om Metoo tillsammans med Elin Sundin, ordförande i Fatta!. Vi sjöng julsånger också.

Vid nio var det undanplockat och jag bytte om och gick ner i gymmet. Kollade Vår tid är nu när jag gick en timme på löpbandet och sedan tog jag revansch på en boll som nästan slog ut mina tänder och in min näsa härom veckan.

Nu är klockan lite över elva och jag ska kolla mejlen en gång till innan jag ska sova. Är inte väldigt ledsen över att morgondagens seminarium med start 08 var inställt.