I går kväll kom jag efter några sega timmar på tåg, om än med gott sällskap, hem till Gävle. Med mycket påfyllt i det där som är minnen. Eller livet.

Jag har alltså varit på kongress med IOGT-NTO-rörelsen sedan 1993 då jag var på min första i Växjö 1993. Jag gick UNF-läger och bodde i militärtält och hade hur kul som helst. Jag har varit ombud på UNF och IOGT-NTOs kongresser. Jag har varit där i min roll som ledamot i förbundsstyrelsen och senast, 2015 i Lund var jag sekreterare på UNF:s kongress. Det har varit Köping, Piteå, Uppsala, Örnsköldsvik, Gävle, Göteborg och andra metropoler som hyst oss.

Under alla de här åren har jag fått så många vänner och bekanta som är viktiga i mitt liv. Som tvingat mig att vända ut och in på hjärnan i många olika sammanhang. Ibland har de gjort mig förbannad. Och jag dem. Men oftast gör vi varandra glada. Så där som det är när man jobbar tillsammans för något man tror på.

I år ledde jag alltså IOGT-NTOs förhandlingar ihop med Anders, Åsa och Robert. Jag var väldigt spänd och det var hur kul som helst. Hundra ombud som tog första steget gällande en ny strategi för verksamheten. Det rör upp känslor förstås, men också idéer. Känner mig nu mycket insatt i detta, vilket är spännande. ”Expedition 50” var arbetsnamnet. ”Explosion 50” hade varit roligare. Varför 50? Snart fyller organisationen i dess nuvarande form 50 år. Detta sedan IOGT och NTO slogs ihop 1970. IOGT grundades i USA 1851 och kom till Sverige 1879. Det var stunder jag var lite nervös över hur jag skulle klara att rodda klubban. Men det gick finfint.

Världens finaste klubba också. The World, our field står det på den. Världen är vårt fält, som vi säger på svenska. Därför är loggan en glob. Därför samarbetar vi med systerorganisationer världen över för att kämpa för demokrati och mot alkoholindustrin som hindrar människor från fira och rika liv, eftersom alkohol envisas med att förstöra för oss. Det där svettiga och fuktiga militärtältet var i år ett hotellrum som jag delade med Ullie. Det är en ynnest att få en av sina allra bästa vänner med på det här. Också i år hände saker som vi bär med oss, men som bara kan återberättas för vissa utvalda. Varje frukost såg ut ungefär så här. En sörja av ljusbrunt. Orkar bara skyffla i mig. Orkar inget avancerat. Gillar verkligen vita bönor i tomatsås.  En grej som blivit tradition sedan några kongresser tillbaka är den så kallade nagelfesten. Det kan låta tramsigt och det är det också. Just därför kul. Vi erbjuder helt enkelt en stund av möjlighet att måla naglarna. Runt ett bort på nattcaféet finns allehanda färger att tillgå, och instruktioner för den ovane. Rätt poppis inslag som numer till och med efterfrågas innan! Här nedan har jag målat Mohammeds naglar. Tröstade honom med att det som kom utanför försvinner dagen efter.  På kongress  bär man sin bricka med stolthet och den sitter på ett  nyckelband. Det är standard. Jag tror vi var nära 700 personer på plats, så det är klart vi måste hållas ordning på. Skulle kunna raljera över det märkliga systemet med ”specialmaten” och varför det krävde särskilda lappar, men avstår.

Både jag och Ullie hade ”specialmat”, och ibland lyckades vi faktiskt äta detta speciella ihop. Även om hon slet som ett djur med en fotbollsturnering.

UNF hade tryckt väldigt snygga tygväskor med motiv av Kent Wisti. Somliga fattade inte referensen. Det kallar vi kulturskymning. Jag kommer använda min med glädje.

The place to be är alltid nattcaféet och vi var uppe så länge vi vågade för att komma upp dagen efter. Siktade på tre bakverk varje kväll. För bakverken är hela grejen med nykterhetsrörelsen. De är alltid handgjorda och det med kärlek. Dessutom fanns min favoritdryck, så jag var lyrisk.

Sista kvällen, lördagen, var klassisk sittmiddag. Med påföljande styrdans och disco i angränsande lokaler. Med älvutsikt. Det var ganska fantastiskt. Ett dansgolv där mixen av människor är ungefär den största du kan tänka dig och några vakter som står bredvid och kan känna sig lugna över att de inte kommer att behöva ingripa på hela natten pga alla är nyktra och ingen muckar.

Stort och varmt tack till alla arrangörer av #nykter17. Alla deltagare och alla fina nykterhetskamrater som nu åker hem och fortsätter med alla den fantastiska verksamhet som de levererar runt om i Sverige. En av Sveriges stabilaste folkrörelser. (DU kan också vara med!)

Vi ses i Örnsköldsvik 2019.