Mycket troligt är Stenvard och Moderaterna oerhört trötta på att behöva hantera Lars Beckman. Om jag varit Patrik hade jag nog sagt ungefär så här: ”Det är beklagligt att Beckman agerar som han gör. Vi har fört samtal med honom om vad som är lämpligt och det här är ett exempel på något som inte är lämpligt för den som har ett förtroendeuppdrag för oss”.
Patrik Stenvard eller andra moderater ska inte hållas ansvariga för vad Beckman gör, men en allmän fundering om vad det är som gör att partiet fortfarande har förtroende för honom är på sin plats.
Att Patrik Stenvard däremot går på den helt orimliga linjen att påstå att somligt en förtreondevald gör är som ”privatperson” är helt befängt. Den som har ett politiskt uppdrag har det alltid. Dygnet runt. Året om. Stenvard är vettig och vet det också, så varför han slant så här i intervjun är obegripligt.
Om vi ska in på den banan kan vi hamna mycket mycket olyckligt till. Dessutom vore det spännande om någon kunde definiera var gränsen mellan förtoendeuppdraget och privatpersonen skulle gå.
Elin Lundgren
Lärare. Läsare. Socialdemokratisk politiker.
