Jag har läst någonstans att det finns ungefär 70 inredningsmagasin i Sverige. Jag har läst dem själv i bland. Läser gärna fortfarande när andra har. Min stil är dock satt.
Men just i detta nu är jag trött på inredning. Efter påsken trodde jag att nu skulle lokaltidningarna spritta av spännande nyheter. Icke. Både de lokala har stor artiklar om tjejer (tjejer ansvarar för hemmet?) och om hur de inrett. Jättefint har dom, och de är duktiga så det är inte det.
Det är så tråkigt förutsägbart med alla inredningstidningar/reportage. Det finfina tipset att ”blanda gammalt och nytt, dyrt och billigt” förstod vi redan första gången vi hörde det. Liksom ”utgå från en bas av vitt” eller ”bo in dig innan du gör större projekt” eller ”att byta textilier är ett enkelt sätt att förnya” eller ”loppisar är spännande”. Vi kan det där.
Det är tydligt att de som skriver i den här genren har en utmaning i att överraska och och faktiskt erbjuda något spännande. En sak som faktiskt vore det vore att någon gång nämnde kostnaderna för alla de renoveringsprojekt vi kan läsa om. Vad kostade huset/lägenhet? Hur mycket pengar har inköp av material och pryttlar gått på? Har det genererat skuldsättning? Känns det värt det?
Eller kanske en slags miljöuträkning. Hur länge behöver du behålla det här köket/badrummet för att du inte ska ha trampat så förbannat hårt med ditt ekologiska fotavtryck. När är det ekologiskt försvarbart att byta kök?
Jag tänker också på den rubrik som var på omslaget till något kundklubbsmagasin ”X tipsar dig om hur du inreder personligt”. Tack, men personligt har det väl viss chans att bli utan Xs inblandning? Det är så dumt alltihop.
Är alltså irriterade över följande: 1. Tråkig dagstidning 2. Tråkiga inredningstidningar 3. När dagstidning blir tråkig inredningstidning
Vill för att muntra upp dela bild på min senaste inredningspryl. En låda med fack som jag tog från lokalen där S-föreningen på Brynäs huserat i en massa år men som vi nu ska flytta ur. Kostade noll kronor. Hyllan för nagellacken har jag själv gjort i slöjden. Muggen fick jag på en pojkskola i Tokyo. Skålen är egentligen min systers. Allt ändamålsenligt.
