Strax före jul publicerades en debattartikel om att satsa på medicinsk forskning om cancer. Jag har inga invändningar, bara fundering. De rör sig kring att vi (tror oss) veta en hel del om vilka saker som bidrar till cancer, åtminstone på gruppnivå.
Accent skriver i dag om forskningen som visar att andelen cancerfall orsakade av alkohol ökar. Det är först ganska nyligen som Cancerfonden tagit upp det i sin rapport. Sverige är ett av de länder i världen där kunskap om sambanden mellan alkohol och cancer är lägst.
HÄR har Cancerfonden samlat sina råd om livsstil för att minska riskerna. Rubrikerna är rökning, solen, matvanor, övervikt, fysisk aktivitet, infektioner, och alkohol.
Vi förstår nog alla ungefär vad som kan finnas under respektive rubrik. Med andra ord, vi vet massor om vad som redan i dag går att göra för att förebygga Cancer. Och vad gör vi?
Solarium är ett exempel. Vi vet att det är både onödigt och kan vara farligt. Särskilt för unga. Ändå finns inget förbud. Fyra av tio unga solar solarium i Sverige. Vore enkelt att göra mer i den frågan.
Eller solen. Den kan vi inte förbjuda (så att ingen trodde att jag i min förbudsiver var inne på det), men trots det är en sk bränna fortfarande någon slags ideal och det ses i många kretsar som löjligt att skydda sig från solen. Trots att det är ganska enkelt. Attityder däremot är svårt.
Och så rökningen. Den heliga rökningen. Det blir uppror när offentlig verksamhet förbjuder rökning under arbetstid. Rökning är skitfarligt, helt enkelt skitfarligt. De enda som vinner något är företagen bakom produkterna. Sorgligt nog är det också de som tjänar minst som lägger pengar på rökningen. Det är en klassfråga, som hänger ihop mycket med utbildningsnivån. Jag tror att samhället måste göra mer i frågan, även om lagstiftande politiker kommer att ses som sååå tråkiga. Men det är också politikerna som ska hitta finansieringen för vad sjukvården kostar. Vill betona att sjukdom givetvis är mest tragiskt för den som drabbas.
Men i en generell folkhälsodiskussion, som är mer än cancer, är det verkligen svårt. Vi vet att sambandet mellan hälsa och utbildningsnivå är superstarkt. Samtidigt kan inte vägen till ökad folkhälsa vara just utbildning, utan vi måste hitta andra vägar. Frågan är bara hur.
I ett län som Gävleborg, med låg utbildningsnivå blir problemet än större och än viktigare att hitta en lösning på eftersom kostnaderna torde stå i proportion.
Framförallt för att alla förtjänar en god hälsa, oavsett utbildningsnivå.