I går kom två vänner hit och gick med mig och Markus på Småstadslivs julshow. Vi inledde med en fin middag innan själva partyt började.

Jag AVSKYR allt som är i närheten av buskis. Av lustspel. Av fars. Så för något år sedan när mamma ville visa mig en film med detta Småstadsliv var jag mer än skeptisk. Men föll direkt. Det är alltså karaktärer som lever på Hälsingemålet. Skådespelare som fångar personligheter på kornet. Visst, det är lite under bältet och stor spritromantik förekommer (En av karaktärerna är Ingemar som har allvarliga alkoholproblem, vilket publiken älskar. Egentligen orimligt.)

Det är kul bara. Det är den mest användbara dialekt som finns. En riktigt bra kväll igår.