Det har i dag gått tre veckor sedan det rödgröna styret aviserade sin avgång i samband med att en Alliansbudget röstades igenom av Alliansen och SD.

Jag skrev mycket om det just när det hände. Det enda som förvånar mig nu är att så många av Alliansens företrädare på olika sätt uttryckt att det som hände kom som en blixt från klar himmel. Det är oroväckande att förmågan till lokalpolitisk analys är så svag. Jag hoppas Alliansen filar lite på den framöver, annars kan Gävle vara illa ute.

Jag skulle naturligtvis kunna spinna lite grann kring detta att när nya kommunstyrelseordföranden får en fråga om hur Gävleborna kommer att märka ett nytt styra så går hon igång om ommålning av papperskorgar. Tro mig, jag är också en stor vän av ”tryggt och snyggt” som blivit ett begrepp. Jag är förmodligen rabiatare än de flesta och har under sommarhalvåret en sträcka som jag själv städar för hand pga tål inte se ciggpaket drälla.

Men om jag var i hennes roll och fick frågan skulle jag uppehålla mig kring något lite större utmaningar. Och visst, när GD frågade henne om just detta ville Inger Källgren Sawela betona att hon också hade andra prioriteringar. Ändå kunde hon inte låta bli att gräva lite djupare genom att berätta att hon samma morgon lagt tid på att prata med förvaltningen om … askkoppar.

I dag klubbades avsägelser och nya förtroendevalda på ordförandeposter i kommunen. Liksom Alliansen nu berättat att se ska sätta sig i skolning hela julen, har också vi ett arbete att göra med att ställa om till opposition.

Viktigast av allt, Gävles utveckling. Folk ska kunna försörja sig, ha bra boenden, känna trygghet och allt detta på ett hållbart sätt.

Det kan vara så att de här tre veckorna med undantag för valrörelser varit några av de mest intensiva i mitt liv. Så många kontakter, så många möten, så mycket åkande fram och tillbaka i uppgiften att dels sköta riksdagsuppdraget, dels bolla med situationen här hemma. Det hade inte gått utan mina ypperligt kompetenta partivänner.

Vi hade möte med arbetarekommunens styrelse i går. Nu kommer det inte att hända, men om GD:s ledarsida hade varit på plats hade de blivit varse att den stora svarta dysterheten de tror ligger över Socialdemokraterna bara finns i ledarskribenternas huvud. Som vanligt.

En vecka kvar nu. Med uppgifter i Stockholm, med samtal att göra här hemma. Därefter behöver jag verkligen ledighet. Det behöver vara jag och en bok. Mot bättre vetande spanade jag in mitt horoskop för den här månaden och den här gången hade astrologen rätt: ”Du behöver tid för dig själv.”