Den här artikeln gick i tidningen (som premium!) ungefär två veckor innan den kom i tryck. Jag har ju inte GD och en söndag är det rätt sällan jag snubblar över den. Så när jag började få meddelanden över Facebook från människor som tyckte artikeln var bra och viktig insåg jag att den nog gått i tryck den dagen.

Kanske inte hade räknat med att ha tre feta sidor inklusive framsidan. Efter det har den snurrat i Hälsinglands tidningar och också digitalt i nordligare delar av Sverige.

Det har genererat fler medlemmar i Facebookgruppen Barnfri, som hittat dit tack vare det här, vilket så klart är jättekul. Hörde också om en kvinna som valt att spara artikeln för att den fångade så väl hur hon själv känt hela livet.

Jag hade ju aldrig bett om att få göra det här. Det här är ett typiskt reportage som tidningen själv hör av sig om. Journalisten Forsmark gjorde ett mycket bra jobb med texten. Jag tyckte hon väl fångade mina poänger utifrån ett relativt långt samtal.

Hade jag fått välja själv hade jag valt en annan rubrik, men det spelar väl mindre roll.