Min vän Mikaela Bexar som också deltog på ridlägret tidigare i veckan hade med sig sin kamera och sin förmåga att ta bra bilder. Här är några av dom.

Den översta bilden föreställer mitt andra voltigepass i modern tid. Tafatta försök när jag var tretton räknas inte även om min smidighet då nådde helt andra nivåer.

Den totala glädjen över att ha stått på en häst går inte att beskriva. Crannog heter han, som också kikar över ryggen på en vän längre ner på bild.

Jag tycker också så mycket om bilden på en av min absolut bästa vänner som hämtar gigantiske Samson i hagen. Det är också hon som rider på en annan bild.

Alla bilderna tillsammans förmedlar hästlycka. Varmt tack till Mikaela som gjorde detta.