Nu har jag putsat ridskorna, nästan tvättat upp alla kläder och borstat hjälmen. Sent i går kom jag hem från Gotland och mitt tredje ridläger på Sindarve. Jag har läst massor av sk hästböcker skrivna för ban och ungdomar och många av dem utspelade sig för en hoper årtionden sedan. Lite av den känslan kommer tillbaka på Sindarve. Bara på gott.

För samtidigt är det självklart duktiga instruktörer, modern tänk kring hänstarna och hästhanteringen. De har en omfattande avel på fjordhästar och en stor del av hästarna i verksamheten är uppfödda på gården. Till exempel Limbo som syns på bilden. Han har varit min lägerhäst alla gånger. Han är femton år och det man skulle kunna kalla bussig. Han kan i princip allt och gör det i sitt tempo. Dressyr, hoppning, körning. Han uppskattar också att bli pysslad med och blundar och myser när någon kliar honom. En fin kille alltså.

Vi har ridit tre dressyrlektioner, två uteritter, en tömkörning och en körning. Allt väldigt roligt. Jag var väldigt nöjd med särskilt en av dressyrlektionerna där vi lyckades hålla bra tempo och göra fina galoppfattningar från skritt.

För övrigt inser jag att jag helt kommit ifrån detta med att se galoppen som det viktigaste i ridningen. För så är det annars? -Var det en bra uteritt? -Ja, vi fick galoppera tre gånger. Jag skrittar gärna hela biten och småpratar med hästen under tiden.

Men jag är fullt mottaglig för adrenalinkicken det är att storma fram över ett fält i galopp, men det är inte hela poängen med mitt hästumgänge.

I år fick jag logi helt för mig själv i ”domarrummet” i ridhuset som byggts om till rum. Så på kvällarna låg jag och lyssnade på tystnaden och ljudet från hingsten i hagen utanför och de som stod i boxar under mig. Förstärkte upplevelsen en del.

Från mitt fönster hade jag också utsikt över Limbos mamma Lirka och hans plutiga lillebror Lego. På Sindarve har de förhoppningen att Lego ska bli som sin bror, en fin allroundhäst som passar både nybörjare och vana.

Jag är så glad över att jag för några år sedan bestämde mig för att se till att jag kommer ut och rider då och då. Det är nämligen essensen av lycka för mig.