Efter artikeln i Metro om min barnfrihet har jag fått så mycket positiv återkoppling, både på bloggen och från andra håll.
Många som delar min bild av att ständigt ifrågasättas av människor det inte rimligtvis kan spela någon roll om andra har barn eller inte.
Men det som fortsätter skildas är familjelivet eller den glada singeln. Att som vuxna vilja leva tillsammans och göra helt andra saker än att lägga så mycket tid och energi på egna barn framstår för många som suspekt.
Det är det inte. Tänk sovmorgon, lättare att städa, färre tider att passa, fritt styra fritiden, mindre tvätt, bättre ekonomi osv osv. Så svårt kan det väl inte vara att förstå fördelarna?
Nåja. Glöm inte: Ni barnfria är aldrig ensamma,
Tack. Jag och min partner har en fantastisk bra liv utan barn. Jag aldrig velat skaffa barn men samhälles tryck gjorde att vi faktiskt provade i ett par år men det gick inte. Nu är jag glad att det inte gick eftersom jag inser att det var egentligen inte min önskan att skaffa barn. Det endaste negativ som jag upplever med att vara barnfri är att alla mina kompisar skaffar / har skaffat barn och jag känner mig ensam: de väljer umgås med andra som har barn (det är mer praktiskt) och helt enkel de orkar ej med ett annat socialliv. Vi umgås mer sällan eftersom vi börjar tappa allt gemensamt när deras liv bara handlar om deras barn. Dessutom klagar dem hela tiden om deras liv som små barnföräldrar… finns det någon som kan förklara för mig varför insisterar de att skaffa ytterligare flera barn? Jag bara hör från mina väninnor ett konstant klagamål och hur jobbigt är att ha barn och månader efter blir de gravida igen… hur tänker man då?
Hej Alicia! Tack för din kommentar. Dina relevanta frågor på slutet hoppas jag någon mer initierad kan svara på … Tror det kan finnas många olika skäl. Gällande ämnet kan jag rekommendera den här artikeln som är alldeles ny: http://www.expressen.se/debatt/att-fa-barn-har-inte-gjort-mig-lyckligare/
Det är tråkigt när kompisar försvinner av det skälet. Dags att hitta nya. Ha en fin kväll!
Glad jag blev nör jag hittade dina inlägg och tänk att man könner igen sig i typ allt… Och skönt att se att det faktiskt finns fler!! Ch jag håller med dej Alicia, kag har ochså vänner som jag mer eller mindre tappat kontakt med efter dom fick barm och oftast för att dom valt bort, inte jag…
Kul att höra att du blev glad. Inte så kul att många har erfarenheter att kompisar försvinner när de blir föräldrar. Ha en fin helg Siv!
Tack!! Det skulle vara kul om det nångång blev en träff med fler ”likasinnade”. Tror man behöver prata mer om detta.
Genom gruppen ”Barnfri” på Facebook, arrangeras lite lokala träffar av de som har lust.
Ber om ursäkt för alla stavfel i tidigare inlägg!!
Vi lever med det! 🙂