På långhelgens tripp hade jag med två böcker att läsa klart, och det blev gjort.

Lena Einhorn har efter fynd av brev som Greta, känd Garbo, skrivit till sin kärlek Mimi lagt ytterligare en pusselbit till Garbos liv, i skönlitterär form. Jag gör en insikt när jag läser om de sena tonåren på teaterskolan att jag är väldigt ointresserad av det som är runt skådespelande. Scener, loger och det som hör till den världen tycker jag inte är så kul. En värld som många dock finner magisk. Det jag gillar att läsa är skildringen av själva personen. Vad som stämmer av de tankar som skildras och de val som görs vet vi egentligen inget, men det är som man brukar säga ”en bra historia”.

Maria Langs böcker är välkända fenomen. På alla sätt utom att jag själv läst någon. Men jag plockade upp Farligt att förtära på bokrean eftersom den var snygg. Det är en kul deckare som utspelar sig i för oss svunnen tid. Jag blir tokig på hur taffligt polisen arbetar, förhör i grupp osv … Men nåja, det är inte poängen, utan att det är både kul och spännande. Puck är en slags huvudperson och jag ska nog träffa henne igen. För övrigt utspelar sig boken i studenttider, precis som vi har nu. Påminns om att det var mycket hårdare förr (väl?).